Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
mm. tjockt järnblock smältes på iy2—3 minuters tid ett hål af 100 mm.
diameter.
Det från vetenskaplig synpunkt mest intressanta vid detta förfarande
är, att förbränningen underhålles med syrgas, som till följd af
utvidgningen från 20 å 30 atmosfärers tryck har en temperatur, som
understiger 0°. Värmekällan är järnets eget f or brännings värm e. Af intresse
är också, att ej alla metaller kunna smältas på detta sätt. Enligt d:r
Weeren kan man Skrufva tillsamman en järnplatta och en kopparplatta
och genomsmälta den förra utan att den senare angripes. Detta beror
enligt mitt förmenande därpå, att kopparoxidens bildnings värme är för
lågt för att underhålla den för en fortgående förbränning nödiga
temperaturen. På samma sätt som koppar förhålla sig mässing och brons.
Till följd af hela processens hastiga förlopp sprider sig värmen föga
omkring det uppvärmda stället.
Dylika apparater användas i Tyskland, Österrike och Frankrike mest
vid masugnar och martinugnar för smältning af igensatta utslagsöppningar
och dylikt, rnen äfven för andra ändamål. De lära t. ex. vara lämpliga
för demontering, om det gäller att lösgöra en förstörd och hårdt
fäst-grodd ring eller skifva eller dylikt från en axel och vid andra liknande
tillfällen. För öfrigt vill det synas, som om dylika apparater skulle
kunna finna en rätt vidsträckt användning för olika ändamål.
Därest någon af tidskriftens läsare skulle önska att erhålla närmare
upplysningar om i fråga varande apparat, står jag med nöje till tjänst,
och kan min adress erhållas af redaktionen.
Olika former af skatt på hvitbetssocker. *)
M Å. G. Ekstrand.
All socker beskattning afser naturligtvis att i sista hand drabba
konsumenten, äfven om fabrikanten vid vissa former däraf får
förskottsvis erlägga skatten. Med afseende på sättet för skattens uttagande har
staten vanligen till en början nöjt sig med en skatteform, som kunnat
inskränka kontrollen till ett minimum. Härutinnan torde beskattningen
efter redskapens a/verkningsförmåga vara oupphunnen. Man bestämde
genom försök betvikten pr hektoliter af diffusörerna s rymd och antalet
fyllningar pr dygn, hvarefter man blott behöfde veta, huru länge fabriken
arbetade, för att utan vidare kunna uträkna skatten. Det är gifvet, att
fabrikanterna måst sträfva och i de flesta fall lyckades att göra flera
fyllningar än beräknadt var, hvadan denna skatteform kan anses som
den minst tillförlitliga af alla hittills föreslagna och ej torde ha
förekommit mer än i Ryssland och Österrike-Ungern, i hvilka länder den
dock redan på 1880-talet utbyttes mot konsumtionsskatt.
*) Se också »Om sockerbeskattning» af Joh. C. Lembke, I, Lund 1903, II, dito
1904, samt sockerskattekommitténs betänkande, Stockholm 1904.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
