- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Sjuttonde årgången. 1905 /
61

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

61

sönderdelning åter kunnat frigöra detsamma. För att påvisa detta senare
förhållande behandlade jag extraktionshylsans innehåll med större
kvantiteter 2.5 %-ig ammoniak, alkohol, eter och petroleumeter i
öfverensstämmelse med metoden ofvan och lyckades härigenom utfå just den
fettmängd, som motsvarade differensen från med Gottlieb’s metod
erhållet resultat. Det är således tydligt, att instruktionens metod gifver
väsentligt för låga resultat, i synnerhet för den magra osten. Detta är
af särskild betydelse, då det oftast är denna, merändels för statens behof
afsedda ostsort, som blir föremål för analysering. För att vara
leverans-giltig skall den som bekant därvid innehålla minst 6 % mjölkfett.

Min tillämpning af Gottlieb—Eöse’s metod för fetthaltens
bestämmande i ost synes mig alltså vara värd en pröfning, och skulle
därvid gynnsamma, med mina öfverensstämmande resultat erhållas, torde
den äfven förtjäna att komma i åtanka vid en eventuell omredigering
af instruktionen för de med understöd af statsmedel inrättade kemiska
stationerna.

Olika former af skatt på hvitbetssocker.

Ai Å. G. Ekstrand.

(Forts. fr. XVI, 46.)

I Frankrike skulle raffinaderierna egentligen ej vara bevakade, lika
litet som i Danmark, men kontrollen i raffinaderierna afsåg att
konstatera, huruvida grunden för raffinadrendementets beräkning var riktig.
Man vägde in råsockret och vägde ut melassen, denna skulle då vara
lika med 4 ggr askan + 2 ggr glykosen i råsockret. Det skulle
föra mig för långt att här närmare ingå på det franska skattesystemet,
som för resten numera har lämnat rum för konsumtionsskatt, sedan
Frankrike biträdt Brysselkonventionen. Skulle en fabrikatskatt
ifrågakomma i Sverige, där skatten är jämförelsevis hög, kunde man nog ej
nöja sig med det danska systemet utan måste tillgripa det franska med
fullständig sackarimetrisk analys.

Konsumtion s sk att. En annan form för produktbeskattning, till
skillnad från materialskatt, är konsumtionsskatt, som drabbar den till
förbrukning färdiga varan alltså i detta fall raffinadsockret. Här finnes
blott en skattesats så att det finaste kändis och den sämsta farina
betala samma skatt, men denna skatt betalas ej förrän i samband med
sockrets utlämnande till fritt bruk, så att råsockerbruken äro alldeles
fria från skatt. Det blir dock nödvändigt att underkasta äfven
rå-sockerbruken kontroll, så att dessa ej sälja sitt obeskattade socker till
enskilda personer, hvilka kanske lätt nog kunde rena detsamma och göra
det njutbart. Konsumtionsskatten medför således nödvändigheten att
bevaka allt socker ända från dess centrifugering i råsockerfabriken till
«dess försäljning från raffinaderiet. Emedan endast en skattesats före-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:32:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1905/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free