Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
kommer, fördras ingen undersökning af socker för att utröna dess kvalitet.
Om däremot ett raffinaderi skulle vilja sälja sirap, bör kontrollpersonalen
undersöka, huruvida det är en fyllmassa d. v. s. en koncentrerad
tämligen ren sockerlösning eller en verklig sirap d. v. s. en affallsprodukt,
ur hvilken socker ej mer låter sig ekonomiskt framställas. Denna under*
sökning sker helt enkelt genom en afdunstning till torrhet och
bestämning af sockerhalten i torrsubstansen. En ren sockerlösning ger
naturligtvis 100 % socker i torrsubstansen. En af åtskilliga ämnen förorenad
efterprodukt som sirap ger en betydligt mindre sockerhalt i
torrsubstansen, och kommitterade hafva föreslagit ätt därest torrsubstansen
polariserar mindre än 70 X socker, skall sirapen vara skattefri, men, om deu
polariserar 70 X e^er mer, beskattas den som socker. Dessa undersök*
ningar äro de enda, som komma i fråga, och äfven de torde sällan
behöfva anlitas, då kontrollörerna på grund af sin kännedom om
tillverkningen i fabriken veta, hurudan hvarje där förekommande sirap är. Såväl
fabrikat- som konsumtionsskatt tillåta export af obeskattadt socker, men
under det att export af rafTinad vid en fabrikatskatt förutsätter en
restitution af redan erlagd råsockerskatt för den exporterade raffinaden efter
någon slags beräkning som mycket väl kan innebära en exportpremie,
kan vid en konsumtionsskatt som ej erlägges förrän sockret öfvergått till
inhemsk konsumtion, någon exportpremie aldrig förekomma. Detta är
en mycket viktig fördel med konsumtionsskatten. Man skulle nu kunna
föreställa sig, att Sverige ej gärna kan exportera socker, men så
märkvärdigt det än låter, ha vi redan ett par gånger under de sista 10 åren
haft ett sådant produktionsöfverskott på socker, att en export mycket
väl kunnat ske, om skattesystemet medgifvit det. Första gången en
öfverproduktion förefanns var 1897, då en del råsockerfabriker anhöllo
att vid export återfå erlagd skatt; denna anhållen föranledde dock ej till
någon åtgärd, då hvarje skatterestitution vid en råmaterialskatt alltid
innebär en premie, om icke för alla fabriker så dock för några bättre
situerade. Äfven år 1902 förefanns ett betydande sockeröfverskott uppgående
till omkring 25 millioner kg.
Då det visat sig omöjligt att exportera socker mot restitution af
skatten, hafva fabrikerna bildat en ring för att förekomma
öfverproduktion och därmed inbördes konkurrens.
Jag nämnde något om Brysselkonventionen. Med denna förhåller det
sig så, att de länder som hade material skatt och tillika stor sockerexport,
genom själfva skattesystemet kommo att i och med skatterestitutionen
bevilja en större eller mindre premie och detta ända därhän att vid goda
betskördar en stor och ibland största delen af skatten på detta sätt gick
förlorad för staten. Ett land som mänskligt att döma häft mycken fördel af
dessa exportpremier är England, som i fråga om socker likaväl som ifråga
om andra konsumtionsartiklar är hela Europa sförnämsta afsättningsort.
Genom exportpremierna såldes sockret i England långt under
tillverkningspriset och synes ibland ha gått ned till 12 å 14 öre pr kg. raffinad. För
Englands sockerproducerande kolonier var denna onaturliga prissänkning
detsamma, som • undergång, och därför var England, så konstigt det låter,
intresseradt af att få exportpremierna afskaffade, men sockerfabrikanterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
