- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Sjuttonde årgången. 1905 /
69

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

69

försök därmed och skulle måhända till hösten sända sådana i mark
nåden.

Föredraganden meddelade, att endast ett enda fabrikat af icke tänjbar
väf finnes i marknaden. Detta fabrikat visar, åtminstone att döma af
en flyktig undersökning, ingen större hållbarhet.

Om luxlampan och om fotogenens öden i
densammma.

Af Hugo Witt.

Fotogenens höga fö?bränningsvärme, 11,000 kal. pr kg., förde
naturligtvis snart nog efter uppfinningen af gasglödljuset på tanken att
begagna fotogen för alstrande af glödljus. Första patentet på denna idé
synes emellertid hafva uttagits i Sverige först för omkring tio år sedan,

då i juli 1894 C. Schinz i
Petersburg begärde patent på
en anordning (sv. pat. 5845),
där glödstrumpan upphettades
med fotogen, som förgasades i
en anordning, liknande den vid
primuskök vanliga, med den
skillnaden, att förgasaren
upphettades med en särskild veke.
Sedan erhöllo Spiel &
Bruckner under n:r 6443 skydd för
en brännare, där hjälp veken
borttagits. Deras konstruktion,
som företer vissa likheter med
den vid luxlampan en tid
använda s. k. spetsbrännaren,
visas af bifogade figur l
ske-matiskt.

Genom Stigröret a pressas fotogenen upp
i förgasaren & och därifrån till munstycket e,
hvarefter ångan blandad med luft genom
nätet d inkommer till glödnätet e.

Flera olägenheter med detta slags
lampor, såsom munstyckshålets benägenhet att

sota igen sig, susning etc. föranledde till konstruerandet af veklampor för
fotogenglodljus; den första lampan af detta slag uppfanns omkring 1895
(sv. pat. 6486). Under de närmast följande åren 1895—1896 uttogos en
hel del patent på båda slagen af lampor. Äfven veklampan har sina
olägenheter, som gjort att den icke kunnat uttränga den äldre
konstruktionen; den är tämligen kinkig i afseende på skötsel. Först på de allra
sista åren ha emellertid fotogenglödljuslamporna (speciellt de vid
aktiebolaget LUX utarbetade konstruktionerna) blifvit så fullkomnade, att de
utgöra allvarsamma konkurrenter till både elektrisk- och gasbelysning.

Fk. 2.

Fig. 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:32:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1905/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free