- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Sjuttonde årgången. 1905 /
70

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

70

I den s. k. luxbrännaren (fig. .2), hvilken konstruerades omkring år
1901, har förgasaren förlagts utanför glödnätet. Genom röret a
inkommer fotogenen under c:a 1.5 atm. tryck i förgasaren b, hvilken värmes
af de från glödnätet kommande förbränningsprodukterna, utströmmar så i
gasform genom munstycket c, rycker vid sin inströmning i lågspridaren
{blandningskammaren) d med sig luft och inkommer luftblandad genom
metallnätet e till glödnätet /, där den för brinner.

I de första lamporna med förgasare åstadkoms det för fotogenens
utströmning behöfliga trycket medelst luft, som pumpades in i en å
lampan anbragt behållare. Denna metod föreföll ing. D. Kempe, som i
början af 1897 för något ändamål begagnade sig af primuskök, besvärlig,
och han uttog därför i april nämnda år under n:r 8832 patent på
användandet af flytande koldioxid, hvars tryck genom en reduktionsventil
nedbragtes till det behöfliga af 1.5—2 atm. Detta är det g. k.
kolsyrepatentet, ett af de för luxlarnpan viktigaste. Nästa år utvidgade ing. K.
sin idé till att äfven omfatta andra flytande gaser än koldioxid, t. ex.
svafveldioxid och flytande syre (!);

Fig. 3.

Användandet af koldioxid såsom tryckmedium nödvändiggjorde
emellertid uppfinnandet af en reduktions ventil, som fungerade absolut säkert.
Det dröjde till 1901, innan densamma blef färdig. Principen för
densamma (se patenten 14079 och 14418) framgår af vidstående Skematiska
ritning (fig. 3).

Röret a står i förbindelse med behållaren för koldioxiden. Ventilen
b öppnas genom en häfstångsinrättning på grund af fjäderns I tryck
inåt och hålles öppen ända tills gasens tryck innanför membranen c
uppnått det afsedda värdet. Då tryckes membranen utåt och ventilen
slutes genom fjädern g. Genom e strömmar gasen till fotogenbehållaren.
Då ventilen skall stängas, lyftes genom excentern h hylsan d utåt
samtidigt med att spindeln fe tryckes inåt mot verkan af fjädern II och
därvid bereder utlopp för koldioxiden, så att trycket ofvanför fotogenen
upphäfves. Genom ut- och inskrufning af hylsan m kan fjäderns tryck
på membranen och därmed också det reducerade trycket modifieras.

En annan för luxlampan kännetecknande detalj är rensnålen (fig. 4)
(pat. n:r 14238), hvilken liksom sprittändaren och delvis
reduktionsventilen är en uppfinning af d:r Sven Carlson. Genom en dragning i tråden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:32:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1905/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free