Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
a föres rensnålen b först rätt öfver munstycket c och tryckes sedan rätt
ned i hålet i detsamma. De försök, som t. ex. i pat. 14349 gjorts att
medelst filter i munstycket hindra kola f sättningen, hafva icke ledt tilf
afsedt resultat.
Vidare äger Aktiebolaget LUX patent på en s. k.
automatisk fotogen behållare, d. v. s. en behållare,
som fylles af sig själf ur den cistern, å hvars botten
den ligger, medan den automatiskt stänges, så snart
trycket påsläppes. Denna uppfinning möjliggör en
påfyllning på en gång af en fotogenkvantitet,
tillräcklig för en mycket lång tid.
Af stor vikt är naturligtvis också en anordning
för att hastigt kunna upphetta förgasaren till den
nödiga höga temperaturen. Den anordning, som
begagnas vid luxlampan, består af flera öfver
hvarandra ställda skålar, hvilka fyllas med sprit, så att
den brinnande spriten i en underliggande skål tjänar
till förgasande af spriten i de öfverliggande. Medelst
denna anordning kan förgasaren å de stora lamporna
värmas på 3/4 minut.
Luxlampan tillverkas i ljusstyrkor å 100, 200,
700 och 2,500 nlj., den sistnämnda för
fyrbelysning; fotogenåtgången pr timme och 100 nlj.
Öfverstiger ej en tjugondedels liter.
De kemiska processer, som fotogenen
undergår i förgasaren under inflytandet af den höga
temperaturen, hvilken väl torde vara närmare 400°,
äro ännu icke fullständigt kända. Man vet endast att fotogenen
undergår en slags »torrdestillation», hvars produkter äro bland andra kol.
Den ryska fotogenen, hvilken bäst lämpar sig för luxlampan, består
hufvudsakligen af naftener, d. v. s. fullständigt hydrerade cykliska
kolväten med formeln CnH2n- Därjämte förefinnas smärre mängder alifatiska
både mättade och omättade kolväten samt syror, alkoholer och andra
oxidationsprodukter af kolvätena. Fotogenen är aldrig fri från små spår
af svafvelföreningar. Vid torrdestillation af råpetroleum under l—ll/2
atm. öfvertryck, eller ungefär samma tryck som begagnas i luxlampan,
samt en temperatur af 400°—500° erhållas till stor del derivat af bensol.
Vid den höga temperaturen hafva således naftenerna afspjälkat väte och
Öfvergått i föreningar med mindre molekyler. Koksmängden är under
de angifna omständigheterna jämförelsevis obetydlig, likaså mängden vid
vanlig temperatur gasformiga ämnen, och på det hela taget synes vid
högre tryck och högre temperatur koksbildningen minskas.
Utom å fotogen hafva pyrogelletiska reaktioner studerats af Ipatiew
å alkoholer; de erhållna resultaten torde kanske delvis äga tillämpning
äfven på kolväten, hvarför de omnämnas i detta sammanhang. Ju högre
alkoholernas molekularvikt var, desto större blef kolafsättningen•: for
metylalkohol 3 %, etyl- 3.5 %, isobutyl- 5 %, isoamylalkohol 5—8 %.
Ännu större kolafsättning gåfvo de sekundära alkoholerna, t. ex., naetyl-
Fig. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
