- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Sjuttonde årgången. 1905 /
88

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

88

För ett land med stora barrskogar kan dessas afsöndring af eteriska
oljor därför tänkas hafva inflytande på landets klimat.

Bekant är ock, hurusom de eteriska oljorna hos vissa växter äro af
betydelse för deras fortplantning, i det att de locka insekter, som
öfverföra frömjölet, äfvensom därutinnan att de skydda växten mot växt^
ätande djur.

Sedan lång tid tillbaka har man tillgodogjort sig särskildt
barrträdens rika harts- och terpentinolje-afsöndringar; och alstren af dessa äro
för närvarande föremål för en högst betydande industri. De förnämsta
harts- och oljeproducerande länderna äro Amerika, Frankrike, Ryssland,
Portugal, Spanien och Österrike.l]

Amerikas produktion är långt större än något annat lands, och for
närvarande är det dess produkter, som behärska världsmarknaden. Är
1897 utgjorde Nordamerikas produktion af terpentinolja 67,500,000
kg., hvaraf 50,400,000 kg. exporterades.*) Den årliga
hartsproduktionen i de sydöstligaste staterna, där hartsframställningen mest bedrifves,
är 200,000 ton.3)

Frankrikes årliga hartsproduktion är 55,000 ton. Från
departementet Ländes exporterades 1897 1,937^990 kg. terpentinolja.

Centralspaniens årsproduktion af harts uppskattas till 2,000 ton.3)

De olika slagen af barrträd äro mycket olika gifvande i afseende
å råharts, kåda. I allmänhet gäller, att ju sydligare klimat de
tillhöra, desto rikare är deras alstring. Utbytet af råharts pr stam och
år för några barrträd angifves af H. Mayer (Das Harz der Nadelhölzer)
vara följande:4)

Pinus Khasiana ...... 7.0 kg.

» Merkusii ...... 6.0 »

» australis ...... 4.2 »

» austriaca ...... 3.8 »

Pinus maritima ...... 3.0 kg.

» longifolia..... 2.6 »

» abies............ 1.2 »

» » 5) ......... 0.5 »

Beträffande Amerikas hartsproduktion yttrar sammef örfattare: Om
den nuvarande metoden för framställning af harts i Nordamerika, hvilken
med de höga arbetsprisen endast bär sig så länge ännu jungfruliga
bestånd af Pinus australis finnas att tillgå, skall bibehållas, torde den tid
icke vara långt aflägsen, då de amerikanska hartsprodukterna ej längre
behärska världsmarknaden.

I Sverige tillgodogöras barrträdens harts- och oljeafsöndringar bland
annat vid tillverkning af tjära. I denna ingår nämligen dels
sönderdelningsprodukter af dessa afsöndringar dels ock en del osönderdelade
hartssyror samt i tjärans tunnaste, högst värderade form äfven icke
obetydligt med terpentinolja. Terpentinolja tillverkades förr i vårt land till

’) Ueber das amerikanische Kolophonium. A. Tschirch och B. Studer, Archiv
der Pharmazie 241 (1903), s. 495.

2) Die äther. Oele E. G-ildemeister och Fr. Hoffman, s. 307.

3) Vézes. Rev. des progrés réalisés dans 1’étude chimique etc. Monit. scientif.
du Dr. Quesneville, 1902.

4) A. Kunkler. Die Destillation des Harzes und der Harzöle, 1897.

5) i Tyskland förekommande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:32:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1905/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free