- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Sjuttonde årgången. 1905 /
89

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

89

ej obetydlig mängd genom destillation af töre, men numera har denna
tillverkning nästan upphört; endast en fabrik i närheten af Umeå
tillverkar ännu olja på detta sätt. Den mesta terpentinoljan hos oss
erhålles såsom biprodukt vid kolning af tallved samt (vid Domnarfvet)
vid cellulosaframställning enligt sulfatmetoden. Den i Sverige framställda
terpentinoljan är ej tillräcklig för landets behof; importen utgjorde:1)

1899 1902

Flyktiga oljor eller essenser........................... kg. 19,836 18,779

Harts ............................................................ » 2,818,024 5,045,389

Tjära och tjärpärma.................................... » 2,782,595 1,223,115

Från Sverige exporterades:1)
Tjära och tjärpärma .................................... kg, 2,605,648 5,098,713

Den terpentinolja, som erhålles ur töre eller tall ved enligt
nyssnämnda framställningssätt är ej af samma beskaffenhet som den, hvilken
erhålles ur grankåda, beroende detta åtminstone till en del därpå, att
vid framställande af terpentinolja ur töre eller ved oljan blir starkare
upphettad än vid dess framställande ur kåda. I hvilka afseenden de olika
oljeprodukterna skilja sig för industriellt och medicinskt bruk är ej
fullt utrönt.

Att Sverige har tillräckligt med råmateriel för en
terpentinoljetill-verkning ur tall ved långt utöfver hvad landet själft har användning för,
och att denna tillverkning äfven bör löna sig, då den bedrifves i
samband med kolning, behöfver ej här påpekas. Sannolikt ställer sig saken
annorlunda om såsom råmateriel grankåda skulle användas, oaktadt harts
då äfven erhålles. Granens afkastning af kåda äfvensom dennas halt af
terpentinolja är nämligen så ringa, att med nuvarande låga pris å
motsvarande amerikanska produkter det ej torde löna sig att bearbeta
grankådan för ifrågavarande slags tillverkningar. Vid försök2) i denna
riktning, som på 1860-talet anställdes på Klaestorps egendom i
Östergötland, erhöllos pr starn 0.8 å 4.2 kg. kåda med en halt af 7.5 %
terpentinolja3) och 50 % harts. Anmärkas må, att dessa tal ej äro
jämförbara med de ofvan efter Mayer anförda, enär skattningen af kådan
säkerligen ej företagits på likartadt sätt. Vid Klaestorpsförsöken blef
barken från de träd — tall och gran — hvarifrån kådan togs, i och för
skattningen afskalad rundt om stammen från roten så långt upp man
kunde nå. Skalningen skedde under safningstiden — april, maj — och
skattningen företogs på hösten samma år. Träden blefvo sedan under
vintern afverkade. Beträffande åter de af Mayer anförda försöken torde
kunna antagas, att skattningen utförts antingen efter den amerikanska
Boxmetoden,4) då för kådans uppsamlande en fördjupning inhugges i
stammens understa del och barken aftages ett stycke ofvanom denna
fördjupning, eller ock enligt den franska Cupmetoden,4) enligt hvilken, i

*) Sveriges officiella statistik 1904.

2) »Begagna de naturens rikedomar landet erbjuder», C. M. Lewenhaupt, 1860.

3) Det amerikanska råhartset innehåller omkring 15 % terpentinolja enligt
Kiinkler loc. eit., s. 2.

4) A. Ttschirch och B. Studer, loc. eit., s. 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:32:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1905/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free