Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
Kådan bildar ock stundom gulhvita massor, som från såret runnit
ned öfver barken. Denna kåda är mindre plastisk än den förra och låter
sig lätt afbrytas, hvilket gör den mindre lämplig att skydda såret.
Ofta ser man ock, huru under högsommaren ur sprickor i barken och
ur kvisthål en vattenklar, seg vätska utsipprar, hvilken med tiden blir
gul och hårdnar men fortfarande är genomskinlig.
Mellan dessa tre slag af kåda finnes naturligtvis ingen skarp
skillnad, och de kunna alla äfven anträffas på ett och samma ställe. Den
nu nämnda kådan i sina olika former torde få anses uteslutande bildas
under den varma årstiden och benämnes i det följande sommarlåda.
Men granen alstrar äfven ett annat slag af kåda, som företer helt
andra egenskaper än sommarkådan. Denna kåda, i det följande benämnd
vinterkåda, som insamlats vintertiden och våren, januari—april,
förekommer mycket sparsamt och finnes under trädets bark. Den är
fullkomligt hvit och kristallinisk, innehåller ej någon bestämbar mängd olja,
men har en mild aromatisk lukt. Vid undersökning har den visat sig
utgöra en fullkomligt ren blandning af hartssyror af typen C20H3002.
Smältpunkten ligger omkring 140°. Den vrider det polariserade ljuset
starkt åt vänster, men med något varierande styrka. [«]D — — 150.46°
är det hittills funna högsta värdet å specifika vridningsförmågan. Vid
om kristallisering ur alkohol erhålles blad for made kristaller med en stegrad
vridningsförmåga och högre smältpunkt ([a]D = — 165.8°, smältpunkt
144°.—148°), hvilket bevisar att minst två syror äro närvarande, hvaraf
den ena är svårlösligare och vrider det polariserade ljuset starkt åt
vänster, under det att den andra vrider det åt höger (eller möjligen äfven
åt vänster, men svagare.
Kådan — syreblandningen — är mycket känslig för uppvärmning.
Vid upphettning i tillsmält rör i alkoholisk lösning till 100° sjönk
specifika vridningsförmågan från [«]D = — 145.0° till [«]D = —47.8°. .De
vidare förändringarne hos kådan vid upphettning hafva af brist på
råmateriel icke kunnat studeras.
Vid vakuumdestillation af den i petroleumeter lösliga delen af
sommarkåda, hvilken otvifvelaktigt består af enahanda syror, fastän i andra
proportioner, som de, hvilka ingå i vinterkådan, erhölls en isomer l alla
afseenden stabilare och äfven svårlösligare syra än nyssnämnda syror.
Den kristalliserar i stora vackra prismor, har en specifik vridningsförmåga
af omkring [«]D = -—60° samt smälter skarpt vid 198—199°.
Ifrågavarande syra har antagligen till primärsyra den starkt vänstervridande
syran i vinterkådan.
Den andra af vinterkådans syror (den högervridande?) — äfven den
sannolikt omvandlad — återfinnes antagligen i en ur destillatet
framställd isomer höger vridande syra. Denna syra är lättlösligare än den
förut omnämnda ur destillatet erhållna vänstervridande syran och har ej
ännu kunnat framställas ren; den kristalliserar i små prismor, smälter vid
omkring 168°—173°, vrider det polariserade ljuset [«]D = -f- 52°.
Den känslighet för uppvärmning, som finnes hos grankådans syror,
är sannolikt utmärkande äfven för hartssyror hos andra Pinusarter. Då
vid framställningen af hartssyror lösningen af desamma i en eller annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
