Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
Det ax litt förklarligt, att Cleve, som vid unga år och efter att
hafva sett sig om i flera länder erhöll den kemiska lärostolen i Upsala,
skulle i vissa afseenden göra ändringar i den dittills följda
undervisnings-planen. Huruvida det mål, hvartill såväl dessa som senare af honom
införda förändringar syftade, nämligen tidsbesparing vid kemiens studium,
i afsevärd mån verkligen vunnits, är ej lätt att afgöra,* säkert är dock,
att undervisningen vid Uppsala kem. laboratorium är mera planmässigt
ordnad än på de flesta andra universitetslaboratorier och att Cleve alltid
hade de studerandes bästa för ögonen.
Cleve hade alltid stort intresse ;för de deskriptiva naturvetenskaperna
såsom botanik, zoologi, geologi, och under sin resa i Västindien hade han
"hopbragt en mycket stor samling snäckor, hvilken sedan förökades. Under
•den tid efter professor Walmstedts afskedstagande som förflöt, innan ny
ordinarie professor i geologi och mineralogi blifvit utsedd, höll han en
termin äfven föreläsningar i geologi, hvilka mycket lofordades. Han var
en ovanligt skicklig mineralanalytiker och har analyserat en -mängd
mineral innehållande sällsynta grundämnen. Därför uppkallades ock af
A. E. Nordenskiöld ett uranmineral efter honom. I detta mineral,
•cleveit, fann sedan ^Ramsay och samtidigt med honom Cleve’s lärjunge
Langlet för första gången terrestriskt helium. Sedan de hydrografiska
undersökningarna i början af 1890-talet medfört upptäckten af plankton,
hvari man trodde sig hafva funnit sillens hufvudsakliga näring, ägnade
sig Cleve åt studiet häraf och offentliggjorde flera afhandlingar därom.
I början af 1900-talet, sedan de hydrografiska undersökningarna fått en
mera internationell karaktär, utsågs han till en af ledamöterna för Sverige
i den internationella hafsforskningskommissionen.
Om han också icke praktiskt sysselsatte sig med den kemiska
industriens problem, var han dock teoretiskt hemmastadd däri. Han var
juryman vid nordiska industriutställningen i Köpenhamn 1872 och vid
världsutställningen i Paris 1878.
Då Nobelstiftelsen fått sina administrativa former fastställda blef
Cleve 1901 ledamot af vetenskapsakademiens kemiska nobelkommitté
•och dennas första ordförande.
Cleves arbetslust och måndsidiga intresse var ej inskränkt till rent
vetenskapliga frågor, äfven de många organisatoriska ärenden, som alltid
förekomma vid ett större universitet, intresserade honom, och han visade
:sig vid behandligen af dylika ärenden i hög grad fri från alla
förutfattade meningar, hvilket någon gång gaf hans uppträdande utseendet
af bristande stadga.
För filosofi och klassiska språk hade han intet intresse och ansåg
den tid, som användes därpå, förlorad. Själf saknade han dock icke
insikter i dessa ämnen och öfverraskade emellanåt med latinska citat.
I de beskrifvande naturvetenskaperna hade han däremot en mångsidighet
.som få och intager genom mängden och värdet af sina litterära alster,
äfven populära sådana, ett mycket framstående rum i den svenska
naturkunnighetens historia.
Emedan han alltifrån sin tidigaste ungdom varit strängt upptagen
af vetenskapliga arbeten, blef han tämligen främmande för kamratligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
