Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
Olika förslag om margarinets försättande med oskadliga och lätt
igenkännbara ämnen hafva blifvit föreslagna. Några sådana må här
nämnas. Soxhlet har föreslagit att till 100 kg. af konstfabrikatet sätta
l gr. fenolftalein, hvilket lätt skulle kunna påvisas genom rödfärgning
vid tillsats af ett alkali. Partheil har förordat dimethylamidoazobenzol,
hvilket åstadkommer rödfärgning vid tillsats af en syra. H. Bremer har
föreslagit det, som numera kommit till användning i åtskilliga
kulturstater, nämligen sesamolja.1) Då äfven små mängder af denna olja lätt
påvisas medelst BaudouMs furfurolsaltsyreprof och oljan i fråga icke
åstadkommer någon olägenhet för margarinet och ej heller är därur lätt
att aflägsna, förstås lätt, hvarför denna oljetillsats fått företräde.
Fenolftalein kan aflägsnas med utspädd lut, och dimethylamidoazobenzol (om
ock svårare) genom tvättning med utspädda syror.
Såsom förut nämndt är, skall enligt tyska margarinlagen 10 X
sesamolja tillsättas all margarin; 5 % af denna olja skall tillsättas margarinost.
Tyska lagprofvet af den 28 augusti 1897 angående denna tillsats
lyder som följer: 20—30 gram af det margarin, som skall pröfvas,
smältas i ett profrör, ställdt i vattenbad, vid en temperatur af 50—80° C.
Sedan vattnet sjunkit till profrörets botten, afhälles det däröfver stående
f ettlagret och silas genom ett torrt filtrum.
10 kbcm. af det smälta, filtrerade fettet skakas därefter under en
half minut med saltsyra af 1.125 eg. v.
a) Har, efter vätskornas afsättning, det undre saltsyrelagret icke
blifvit rödfärgadt, så låter man saltsyran afrinna, hvarefter 5 kbcm. af
fettet hälles i en liten glascylinder, och O.io kbcm. l % -ig alkoholisk
furfurollösning tillsättes jämte 10 kbcm. saltsyra af l. 19 eg. v. Cylinderns
innehåll skakas kraftigt en half minut, hvarefter det får stå en kortare
tid. Innehåller margarinet den föreskrifna sesamoljemängden, är
saltsyran starkt rödfärgad. Är rödfärgningen ingen eller helt svag, sändes
profvet till näringsmedelskemisten.
&) Är, efter vätskornas särskiljande, saltsyrelagret rödfärgadt, låter
man syran afrinna och sätter till det i separertratten befintliga smälta
fettet ännu en gång 10 kbcm. saltsyra af 1.125 eg. v., hvarefter skakas
en half minut; är syran fortfarande färgad, upprepas denna operation tills
färgning af syran ej vidare förmärkes (detta plägar uppnås efter tre
sådana manipulationer), hvarefter iörfares så, som nämndt är under a.
För den använda sesamoljan är följande prof fastställdt. Skakas
en blandning af 0.5 volymdelar sesamolja med 99.5 volymdelar
bomullsfrö- eller arakisolja + 100 volymdelar saltsyra af 1.19 eg. v. jämte
några droppar af en 2 % -ig furfurolalkohollösning, skall det afskilda
syrelagret antaga tydlig rödfärgning.
De olägenheter, som vidlåda ofvan beskrifna prof, äro, förutom om-
*) Fördelen med användandet af sesamoljan framför den med en särdeles
karakteristisk reaktion försedda bomullsfröoljan är, förutom dennas lukt, det
förhållandet, att vid utfodring med bomullsfrökakor den omättade fettsyra, som ger
upphof åt Halphens reaktion, osönderdelad öfvergår i djurfettet, då däremot
sesamoljans färgande fenol sönderdelas och sålunda ej kan därstädes påvisas och ej heller
gifva anledning till misstag vid smörets bedömande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
