- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Sjuttonde årgången. 1905 /
114

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114

II.

VäooonHCl. V»ooonHCl. . %oo

Inkubationstid: 20 min. Inkubationstid: 75 min. Inkubationstid: 10 min,
0.4343 kt = 0.053 0.4^43 kt = 0.051 0.4343 kt = 0.050

1/200 nHCL V600 nBa(OH)2. Vsoo nBa(OH)2.

Inkubationstid: 45 min. Inkubationstid: 15 min.’ Inkubationstid: 40 min..
0.4343 kj = 0.0017 0.4343 kt = 0.040 0.4343 kx = 0.040

Utan tillsats: 0.4343 kx = 0.060.

III.

yioooo nHCL yioooo nHCl. 1/2000 -nHCL

Inkubationstid: 30 min. Inkubationstid: 60 min. Inkubationstid: 40 min.
0.4343 kt = 0.0065 0.4343 kt = 0.0065 0.4343 kt = 0.0018

Utan tillsats: 0.4343 kx = 0.0090.

Siffrorna visa, att blodkatalas är betydligt känsligare för främmande
tillsatser än fettkatalas. Detta kan anses vara ett tecken till att dessa
båda katalaser icke äro identiska.

Jag har särskildt uppehållit mig vid katalaserna, emedan de bland
alla enzym i sitt verkningssätt visa tydligaste likheten med oorganiska
katalysatorer. Naturligtvis kan jag icke här ingå på alla de ferment,
som hittills mer eller mindre säkert ha karakteriserats. Jag vill endast
erinra om de stora hufvudgrupperna med deras viktigaste representanter.

Proteolytiska eller ägghvitespaltande enzymer: pepsin, trypsin,,

papayotin.

Koagulerande enzymer.
Diastaser eller stärkelsespaltande enzymer.
Sockerspaltande enzymer: maltas, invertas, läktas.
Glukosidspaltande enzymer: emulsin.
Lipaser eller fettspaltande enzymer.
Zymaser eller jäsningsenzymer.
Oxydaser.

Vilja vi i stora drag karakterisera enzymerna, så bör först
framhållas, att de genomgående verka såsom katalysatorer; de ingå således
icke i omsättningens ekvation och kunna, åtminstone teoretiskt taget,
omsätta hur stora kvantiteter som helst. Enzymerna stå emellertid i
sistnämnda afseende långt efter de oorganiska katalysatorerna. Under
det att man med saltsyra verkligen vore i stånd att invertera högst
af-sevärda kvantiteter rörsocker, är verkningskraften hos invertasen, som
katalyserar samma reaktion, efter en icke allt för lång tid uttömd.
Orsaken härtill är hufvudsakligen att söka i de ägghviteartade
enzymernas labila molekulartillstånd.

Denna obeständighet visar sig också hos det först omtalade f
er-mentet katalas. Det kan tyckas, som om den reaktion, efter hvilken
detta enzym har fått sitt namn, vore föga betydande, jämförd med t. ex.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:32:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1905/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free