Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
lösning af kaustikt natron. Deri härvid resulterande lösningen innehåller
de organiska föreningar, hvilka man brukar benämna träsubstansens
in-krusterande ämnen. För återvinnande af natronet afdunstas denna
lös-ning, hvarpå återstoden upphettas under lufttillträde ti]Is de organiska
ämnena blifvit förbrända. Resten utgöres nu i hufvudsak af
natriumkarbonat. Detta upplöses och kausticeras, hvarpå det är färdigt att åter
användas för kokning af nya mängder trä.
En annan metod, som användes vid tillverkning af cellulosa, är den
s. k. sulfatmetoden. Denna skiljer sig på det stora hela från
natron-förfarandet endast genom det sätt, hvarpå det vid processen förlorade
natronet ersattes. Vid natronmetoden sker detta genom tillsats af soda
fore kausticeringen, vid sulfatmetoden däremot genom tillsats af
natriumsulfat före förbrännandet af de organiska ämnena. Natronregenereringen
vid sulfatmetoden kan i viss mån jämföras med framställningen af råsoda
-enligt Leblanc. Den erhållna produkten innehåller i båda fallen utom
karbonat äfven något sulfid.
Då furuved förarbetas enligt sulfatmetoden (sannolikt äfven vid
natronmetoden), samlar sig på den svarta, vid kokningen använda luten
ett tjockt gulbrunt skum, hvilket efter längre tid flyter ihop till en
brunsvart, såpartad massa.
Då granved förarbetas, bildas icke något sådant skum. Det såpartade
ämnet löser sig, fastän trögt, i vatten, i varmt lättare an i kallt, men
faller åter ut vid tillsats af koksalt eller andra salter. Behandlas
detsamma under uppvärmning med en syra, t. ex. utspädd svafvelsyra, så
af skilj er sig på vätskans yta en mörkbrun, ganska lättflytande olja, som
efter afsvalningen har ungefär samma konsistens som glycerin. Den
stelnar icke och åtskiljer inga fasta ämnen, om den af kyles till — 20° C.
I det följande kallar jag densamma för enkelhetens skull tallolja. I
luften håller den sig ganska länge, så vidt man kan se, oförändrad, men
blir efter hand alltmera tjock, klibbig och seg. Utbredd till ett mycket
tunnt lager, t. ex. med en pensel struken på en glasskifva, hårdnar den
efter några månader och liknar då till utseendet vanligt kolofonium.
Talloljan, som har en sp. vikt af 0.997 vid 15°, löser sig lätt uti
etyl- och metylalkohol, eter eller aceton. Uti benzin (petroleter) eller i
terpentinolja lämnar den en obetydlig, gulbrun återstod.
Talloljan ger följande kvantitativa reaktioner:
Syretal.......................................... 163
Saponifikationstal ........................ 179
Etertal.......................................... 16
Jodtal ........................................... 118
Den saponifieras mycket lätt vid behandling med varm alkalilut
eller sodalösning. Den bildade såpan af skilj er sig, men vid tillsats af
varmt vatten går den i lösning. I varm ammoniak löser sig talloljan
lätt, men vid afsvalning uppstår en tjock fällning. Den löser sig
äfvenledes lätt uti isättika.
Destillerad under ett vakuum motsvarande 40 mm. absolut
kvick-silfvertryck öfvergick mellan 270 och 290° 72 % af oljan, i kolfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
