Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
Att talloljan icke, såsom den venetianska terpentinen, är en kåda
eller ett balsam framgår däraf, att den icke innehåller någon
terpentinolja. Den innehåller heller inga andra lättflyktiga oljor, utan synes ha
en ganska konstant kokpunkt vid ungefär 270° och 40 mm. Det enda, som
vid de hittills utförda undersökningarna mera direkt tyder på, att
tall-oljan icke är en kemiskt fullt enhetlig kropp är den lilla återstoden vid
behandlingen med benzin. Mängden af denna återstod har icke blifvit
bestämd, men synes utgöra högst ett par procent. Nästa steg vore nu
att rena oljan genom upplösning i benzin och att å den erhållna
produkten utföra ny elementaranalys, men som. ändamålet med dessa
orienterande undersökningar närmast varit att finna någon ledning för
tall-oljans praktiska användning, så faller detta utom ramen för den
uppställda undersökningsplanen.
Sätter man under omröring talloljesåpan till en lösning af ett
metallsulfat eller en metallklorid, så erhålles (åtminstone i några fall)
motsvarande metallsåpa. Denna är olöslig i vatten och alkohol, men löslig
i eter och benzin. Den med kopparsulfat så erhållna föreningen löser
sig med blågrön färg i benzol, benzin, eter eller terpentinolja.
Zink-och blysåporna bildas äfven direkt vid blandning af metalloxiderna med
oljan och hårdna mycket fort.
Det förefaller af ofvan anförda undersökningar, som om talloljan i
vissa fall bör kunna ersätta venetiansk terpentin, äfvensom att den
möjligen kan tjäna såsom råmaterial för framställning af metallresinater,
hvilka ha användning såsom sikkativ. Metallföreningarnes löslighet i
oljor förtjänar särskildt beaktas.
Talloljan erhålles ur träet i rätt afsevärd mängd. Vid den
sulfat-<3ellulosafabrik, där man för ett par år sedan började tillvarataga den
här undersökta oljan, kan något hundratal ton per år erhållas.
En mera ingående undersökning af detta hartsämne vore synnerligen
önskvärd, och det är att hoppas, att någon specialist inom den med
skäl alltmera beaktade terpenkemien skall intressera sig härför.
Kemisk undersökning af kåda från gran
(Pinus abies L.).
Af Peter Klason och John Köhler.
(Forts. fr. XVII, 96.)
Hartssyrornas känslighet för oxidation är väsentligt olika sommar
och vinter. Att värmen härvid ej ensamt är orsaken, märker man lätt
vid arbete med dessa syror. Temperaturen å laboratoriet varierar ju
nämligen ej mycket, men under vissa månader, maj—augusti, är allt
.arbete med dessa syror så godt som omöjligt. Det vill därför synas,
som om oxidationen skulle bero på solljuset eller hafva någon annan
okänd anledning. Som exempel på solljusets aktiverande inverkan på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
