Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
saften har i detta fall, när den utrunnit, troligen varit rikt blandad
med terpentinolja, hvilket gjort, att en del af de i luften bildade syrorna
hållits i lösning och af denna orsak fort oxiderats.
Oxidationsprodukterna utgöra därför ock minst 50 % i denna kåda.
Den i gulhvita massor utanpå barken sittande kådan synes vara en
mellanform mellan den förra och vinterkådan.
I den hårda gula och genomskinliga kådan hafva hartssyrorna
antagligen från början varit fullständigt lösta i terpentinolja och därför
hastigt oxiderats och hindrats att kristallisera.
Förekomsten af flere hartssyror i kådan behöfver ej hafva någon
betydelse för denna och har sin sannolika förklaring däri, att de
härstamma från olika växtceller, hvars sekreter de kunna sägas vara, men
det kan ock hända, att bakom de hittills iakttagna olikheterna i
vrid-ningsförmåga och löslighet ligga andra, särskildt i antiseptiskt hänseende,
som göra dem nyttiga i kådan för växten.
4. Experimentell del.
Framställning af a- och ft-lwlofonsyror.l)
Ur en blandning af kåda från flera träd (sommarkåda), hvilken af
sig själf utflutit, afdestillerades terpentinoljan med vattenånga.
Terpentin-halten i kådan, hvilken dock efter insamlandet under en längre tid
förvarats i öppet kärl, utgjorde endast omkring 6 proc. af kådans vikt.
Terpentinoljan torkades och renades från oxidationsprodukter genom
destillation öfver metalliskt natrium, då en fullt vattenklar produkt
erhölls. Utbytet af terpentinolja sjönk härigenom till 5 proc. Denna
rena oljas kokpunkt låg mellan 158°—168°. Dess spec. vikt var 0.866
och spec. vridningsförmåga [a]D = — 10-61°.
Denna terpentinolja skall enligt Kuriloff2) innehålla inaktiv pinen
och l-isoterpew, hvilka han genom fraktionerad destillation framställt.
Återstoden af kådan, sedan terpentinolja afdestillerats — hartset —
utgjordes af en oklar, grågul hård massa. Redan under 100° mjuknar
det, men smälter klart först vid omkring 140°. Efter stelnandet liknar
det vanligt kolofonium. Färgen är dock mörkare, beroende därpå, att
den sjäifutflutna grankådan innehåller så mycket oxidationsprodukter.
Dessa produkter göra ock, att hartset vid klarsmältningen starkt pöser.
*) Utförligare behandlad i K. Vet.-Akad. arkiv för kemi, mineralogi och
geologi y band 2, h. 1.
2) J. pr. Ch. [II] 45, 123. Vid sina undersökningar har Kuriloff utgått dels
från en af honom själf ur grankåda framställd terpentinolja och dels från en
handelsvara af densamma. I förra fallet erhölls jämte pinen en fraktion, hvars kokpunkt
och spec. vikt nära motsvara den af Atterberg upptäckta sylvestrenens, men som var
lika mycket vänstervridande som denna är högervridande. Ett af nämnda fraktion
framställdt diklorhydrat hade dock en betydligt lägre smältpunkt än den motsvarande
föreningen af e£-sylvestren. Kuriloff anser därför, att ifrågavarande fraktion endast
var isoterpen, som ännu innehöll pinen, men kunde på grund af för litet material
ej fullständigt rena densamma. I Landolt. Das Opt. Dreh. s. 548 upptas därför,
enligt Kuriloff, med orätt grankådan innehålla Z-sylvestren.
Frågan om hvilka terpener, som verkligen finnas i grankådans terpentinolja,
synes därför ej fullt klar. Så smart tillräckligt material därtill erhållits, kommer
undersökningen af denna terpentinolja att af oss fortsättas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
