Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
samt gelatinera i vattenlösning af viss koncentration. För att de sura
salterna skola kunna bildas ur ofvan nämnda syrelösning, där ammoniak
finnes i öfverskott, måste de neutrala salterna vid afdunstning
sönderdelas. Först när dessa afgifvit hälften af sin ammoniakhalt, utkristallisera
de sura salterna, förutsatt att alkoholen då har den riktiga utspädningen.
Har utspädningen varit så stark, att gelé bildats, utkristalliserar ur detta
efter lång tid de sura salterna, under det att det omgifvande gelét upplöses.
De sura salterna äro ganska lätt sönderdelbara. En del af
ammoniaken bortgår redan vid förvaring i luften och återstoden, om salterna
uppvärmas eller omskakas med vatten. Äfven i lösning sönderdelas
salterna, hvarför vid omkriätallisering ammoniak måste tillsättas. De
fria kolofonsyrorna återvinnas genom att lösa salterna i alkohol och
fälla med saltsyra och vatten.
Fördelen af att använda ammoniumsalterna framgår däraf, att
vridningsvinkeln efter tre omkristalliseringar af de fria syrorna förändrades
från + 14.07° till —21.81°, under det att endast två om kris tallisationer
af ammoniumsalterna åstadkom en förändring af vridningsvinkeln från
+ 15.33° till — 20.63°. Vridningsdifferensen utgjorde således i förra fallet
36.88° med ett utbyte af 4 X> men uppgick i senare fallet till 35.96°
med ett utbyte af icke mindre än 23 %.
Det hittills funna högsta värdet för a-kolofonsyrans specifika
vrid-ningsförmåga är [a]D = — 59.41° vid en koncentration c = 0.951.
I tabellerna II och III återges en serie spaltningsförsök, hvilka
särskildt afsågo framställandet af /?-kolofonsyran, och användes därvid
såsom spaltningsmedel fortfarande ammoniumsalter.
Ammoniumsaltet A10 delades, hvarefter den ena delen förenades med
A14, ett från annat utgångsmaterial erhållet ammoniumsalt. Båda
om-kristalliserades sedan hvar för sig, tills de i A20 återförenades.
Specifika vridningsförmågan för s6 (tab. II) [a]D — + 52,2°, som är
det hittills funna högsta värdet för /9-kolofonsyran, bestämdes vid en
koncentration, c = 0.421. Syran utkristalliserade mycket långsamt och
icke förr än vätskan afdunstat till nära torrhet. Smältpunkten för syran
bestämdes icke, ty det var tydligt, på grund af syrans svagt gula färg,
att den delvis oxiderats. För s4 (tab. II), hvilken tycktes vara mindre
oxiderad, låg smältpunkten vid 168°—173°.
Analyser;
En blandning af hartssyror, framställd genom vakuumdestillation på
.ofvan angifna sätt, om kristalliserades ur isättika. Den kristalliserade
därvid i stora reaktangulära blad. Smältpunkten för dessa låg omkring
167° och en lösning af densamma var svagt vänstervridande. Vid
analys af dessa kristaller erhöllos nedanstående värden, som öfverensstämma
med formeln C20H3002. De i blandningen ingående kolofonsyrorna böra
därför äfven motsvara denna formel.
De pulvriserade kristallerna Jufttorkades endast före analysen med
undantag af de till elementaranalys II använda, hvilka först smältes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
