Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
silicoketonerna fö^a öfverensstämmelse ined ketoner. Försök att t. ex.
addera väte till (C2H5)2SiO för att möjligen erhålla en med de sekundära
alkoholerna analog dietylsilicol (C2H5)2SiH.OH lyckas ej.
En af de mera framträdande, man kan måhända säga den mest
karaktäristiska egenskapen hos kolet är den stora lätthet, hvarmed dess
atomer kunna sammankopplas direkt vid hvarandra. Det är till en
väsentlig del de sålunda uppkomna kolkedjorna och kolringarna, som
betinga den organiska kemiens mångfald af typer, och som göra den så
ofantligt vidtomfattande och intressant. FörkedjningsfÖrmågan synes vara
utomordentligt stor. Man känner ju kolväten med ända till 60 kolatomer
hoplänkade till en enda sammanhängande kedja och kan tänka sig
möjligheten att erhålla sådana af ännu mer komplex natur.
Atomkoinbinationer i denna utsträckning saknas eller äro åtminstone
ej påvisade hos Silicium, men föreningar med 2, högst 3 siliciumatomer
direkt förbundna med hvarandra äro dock framställda.
Det mot kolvätet et an C2H6 svarande silicietanet Si2H6 är kändt
sedan 1902, beskrifvet och undersökt af Moissan och Smiles.1} Detta
siliciumväte är en lättrörlig vätska med en del märkliga egenskaper, som
hos det föga reaktionsbenägna etanet fullständigt saknas. Så verkar det
t. ex. som ett starkt reduktionsmedel på lösningar af AgN03, HgCl2,
KMn04, K2Cr207 o. s. v. samt sönderfaller vid upphettning till 250° i
komponenterna.
Några med metanseriens högre homologer eller med etylenseriens
kolväten analoga siliciumväten äro ej framställda. Däremot finnes i
litteraturen omtaladt ett siliciacetylen Si2H2,2) som erhålles i form af ett gult,
kristalliniskt pulver vid behandling af kalciumsilicid med utspädda syror:
CaSi2 + 2HC1 - Si2II2 + CaCl2.
Reaktionen blir analog med acetylenets bildning ur kalciumkarbid,
ehuru i detta senare fall ej någon syra behöfver användas, utan som
bekant omsättningen enklast sker vid inverkan af vatten. Existensen af
detta siliciacetylen torde dock ej få anses som fullständigt bevisad, då
icke några analystal vare sig på den använda kalciumsiliciden eller den
erhållna produkten meddelas i originaluppsatsen. I hvarje fall synes den
enkla formeln Si2H2 oförenlig med en så pass betydande olikhet i
aggregationstillstånd som mellan den fasta, icke flyktiga siliciumföreningen och
det gasformiga, svårt förtätbara acetylenet, helst då Öfriga siliciumväten
i detta afseende betydligt närmare öfverensstämma med de likatomiga
kolvätena. Antagandet af siliciacetylen såsom en polymerisationsprodukt
skulle kunna ge förklaring på en dylik afvikelse.
Den först framställda siliciumförening, hvilken kunde betecknas
såsom analog med kolets etantyp, och hvari således tvänne Si-atomer
vore direkt kombinerade med hvarandra, beskrefs af Friedel och
Laden-burg år 1869 under namnet »siliciumsubjodur». De hade erhållit den
enligt reaktionen: 2SiJ4 + 2Ag — Si2J6 -f 2AgJ. Ur den råprodukt, som
bildas då amorf kisel upphettas i klorgasström, och som till största delen
består af SiCl4, har Gat(crmann^) isolerat utom Si2Cl6 äfven den närmast
’). C, r, 134, 569, 1549, — 2) Ch, N. 82, 149. — 3) B. 27, 1943.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
