Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
organiskt bundna kolsyregruppen reduceras. Från biologiskt håll har
på senare tiden framdragits sannolikheten af s. k. metabolisk
ämnesomsättning, d. v. s. uppfattningen att alla näringsämnen för organismen
kemiskt förenas med ägghvitemolekylerna för att sedan åter afspjälkas i
andra former.
I samband härmed står äfven frågan, huruvida reducerande enzymer
medverka vid kolsyrereduktionen i gröna växter. Enligt de försök, som
jag i somras gjorde vid Pasteurinstitutet i Paris, ha nämligen ännu inga
reducerande enzymer faktiskt påvisats. De bevis, man trott sig finna
för-tillvaron af sådana enzymer, stödja sig på allmänna ägghvitereaktioner
eller bero därpå, att forskarne i fråga icke lyckats arbeta fullt sterilt.
Antagandet att enzymer utanför den lefvande cellen skulle kunna
förmedla assimilationen har föranledt några forskare (Friedel,x) Macchiati)
att undersöka assimilationsförmågan hos pressaft. Emellertid ha de af
dem uppgifna positiva resultaten ej besannat sig, och det enda resultat,
som nu kunde tydas till förmån för en kolsyreassimilation utanför den
lefvande cellen är ett försök af Molisch, enligt hvilket torkade
Lamium-blad skulle kunna assimilera kolsyra.
Man kan emellertid tillsvidare lämna frågan om den lefvande eller
döda plasmans olika roli alldeles åsido och med rent kemiska medel gå
problemet in på lifvet. Såsom förmedlare af kolsyrebindningen komma
ägghvitemolekylernas aminogrupper främst i betraktande. Siegfried2)
har framhållit möjligheten af att kolsyran sammanträder med ägghvitans
aminogrupper till karbaminsyrade salter, och han stödjer sig på följande
experiment. Om kolsyra inledes i kalla vattenlösningar af aminosyror,
såsom glykokoll, leucin o. a., så absorberas gasen rikligt, och lösningen
har sedan förmågan att upplösa en viss kvantitet kalkmjölk.
Tillsättes nu alkohol till den filtrerade lösningen, så utfaller ett salt, som
vid analys efter torkning vid 100° motsvarade formeln för glykokoll-,.
leucinkarbonsyradt kalcium o. s. v.
Högst intressant och påfallande vore den stora lätthet, med hvilken
kolsyran under organisk bindning skulle bilda karbaminradikaler, om
Siegfried^ tolkning af experimentet vore riktig. Emellertid tyder just
den af honom observerade hastigheten därpå, att vanlig saltbildning
inträder, och i enlighet därmed kan man otvunget förklara hans försök på
följande sätt. Kolsyran ger med aminosyran först ett surt karbonat,,
hvilket sedan neutraliseras af kalken till ett salt af sammansättningen
R. <pqA ^^JL^Ca. Detta skiljer sig från Siegfried^ karbaminsyrade
salter endast genom ett pius al en molekyl vatten, som bortgår under
torkningen vid 100°. Om denna tolkning är riktig, kan lätt afgöras
genom analys, och dylika pröfningsförsök äro för närvarande i
gång-Vare härmed huru som helst, så har dock Siegfrieds upptäckt ådagalagt,,,
att en kolsyrebindning genom aminogrupperna i ägghvitan är fullt tänkbar.
Skulle kolsyran verkligen inträda i organisk bindning på detta sätt,
så återstår att utforska, på hvad sätt reduktionen sedan äger rum. I
*) C. r. 132, ii38. — 2) Hoppe-Seylers Z. f. phys. Ch. 44, sö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
