Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
mindre än hälften af det dagliga medeltalet i De Beers grufvor, som
utgör 7,000 karat.
Näst Cullinan kommer en, som fanns i Jagersfontein och kalla»
Excelsior. Den vägde 970 karat eller 198.8 gram.
Af mera kända diamanter väger
Nizam af Hyderabad........................... 279 karat,
Orloff................................................... 194 *
Regenten eller Pitt.............................. 137 »
Hertigen af Toskana........................... 133 »
Söderns stjärna.................................... 124 »
Koh-i-noor efter sista slipningen......... 105, efter första 279y
allesammans således betydligt mindre än Cullinan och Excelsior.
Kasernsystemet.
Ett utmärkt medel mot diamantstölder ligger däri, att negerarbetarne
få bo i stora kaserner eller s. k. compounds. Dessa bestå af stora fält,
kringbyggda med envåningshus af korrugerad p]åt. Husen äro
uppdelade i rum, af hvilka hvart och ett bebos af omkring 20 infödingar.
Inom inhägnaden finnes ett magasin, där lifsförnödenheter säljas till
nedsatt pris samt bränsle och vatten utlämnas gratis. Midt på det
inhägnade fältet finnes en bad bassäng med rinnande vatten. Äfven finnas
tillräckliga platser för lekar, spel, dans och konserter. Vid sjukdom
lämnar bolaget gratis sjukvård. I kasernen äro alla negerstammar i
södra Afrika representerade och förete en brokig och intressant samling.
Arbetarne antagas för minst 3 månader, hvarunder de ej få lämna
kasernen; men de flesta stanna vida längre. Om en hvit man finner en
diamant i grufvan och framlämnar den, får han 3 kr. pr karat, en svart
får under samma förhållanden 50 öre för karat, men dessutom hafva
arbetarne god dagaflöning.
Diamanternas bildning.
Ända till sista åren har man ansett kolet vara osmältbart och icke
flyktigt, men tack vare de höga temperaturer, som kunna
åstadkommas-i den elektriska ugnen, har man funnit, att kolet följer samma lagar
som andra ämnen. Vid vanligt tryck förgasas kolet vid 3,600° C. utan
att dessförinnan smälta. Man har funnit, att andra ämnen, som på
samma sätt förgasas, innan de smälta, lätt nog smälta, om trycket ökas.
Detsamma äger också rum med kol, d. v. s. att det smälter vid hög
temperatur, om också trycket därvid är tillräckligt, och det smälta kolet
kristalliserar vid afkylning, men det gäller här att hålla kolet fjärran
från syre, vare sig fritt eller bundet, emedan kolet vid en sådan
temperatur har ett oöfvervinneligt föreningsbegär till syre. Det har länge
varit kändt, att smält järn löser kol och vid afkylning utskiljer
detsamma i form af grafit. Vill man åter göra diamanter, måste man
enligt Moissan lägga alldeles rent järn och sockerkol i en koldegel, som
ställes i en elektrisk ugn, hvarefter den upphettas genom en kraftig
elektrisk ström. Järnet smälter hastigt och mättas med kol. Efter ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
