Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
Lektor Vesterberg påvisade, hurusom ett närmare studium af
fenan-trens kemi äfven borde kunna lämna bidrag till afslöjandet af
barrträd-hartsernas konstitution.
Känd. Nordefeldt lämnade en del bidrag till laran om kemiska
ljus verkningar, hämtade ur den senaste litteraturen. I den diskussion,
som följde på föredraget, yttrade sig utom prof. Mörner och känd.
Odencrants äfven döe. Schmidt-Nieisen, som bland annat redogjorde för en
del af sina arbeten öfver bågljusets verkan på enzym.
Amanuens Bygdén lämnade en del vinkar och råd för ett rationellt
utförande af mineralanalyser, därvid särskildt belysande den roli,
reagensens föroreningar kunna spela, samt en del gamla tidsödande fördomar
vid analysernas utförande, som böra bortskaffas.
Sammanträdet den 3 april 1906,
Känd. Odencrants refererade en uppsats af Treadwell och Anneler
om kvantitativ bestämning af ozon. (Zeitschr. f. Anorg. Ch. Bd. 48,
H. 1, S. 86.)
De metoder, som förr användts till bestämning af ozon i blandning
med luft eller syre, voro grundade på dels dess inverkan på jodkalium
i sur eller neutral lösning, dels dess inverkan på As203. I båda fallen
titrerades på den utskilda joden eller på den resterande As203.
Det visade sig, vid ett kritiskt studium af resultaten, att de med
neutrala och sura lösningar af KJ erhållna resultaten voro betydligt olika,
så att i senare fallet omkring 50 % högre värden erhöllos. Hvilken
metod som var den rätta bevisade Ladenburg och Quasig 1901 genom att
analysera en genom vägning otvetydigt bestämd ozonmängd, hvarvid
metoden med neutralt KJ visade sig vara den riktiga. De högre värdena
för sur lösning antogos bero på bildning af H202.
Förff. till den ref. uppsatsen, Treadwell och Anneler, ha nu pröfvat
dessa olika metoder, och därvid dels låtit gasmängden passera
absorptionsflaskor med KJ-lösning, dels i gasbehållaren inpressat en viss mängd
KJ-lösning. Vid användande af neutralt KJ surgjordes efter oxidationen
med H2S04 och titrerades med Na2S203. Bästa resultaten erhöllos genom
inpressning af neutralt KJ.
Användning af sur lösning visade sig oduglig, och det lyckades dem
att med titansulfat påvisa bildningen af H202 såsom den störande faktorn
i detta fall.
De undersökte vidare, om möjligen användandet af KBr i st. f. KJ
kunde erbjuda några fördelar, men funno motsatt förhållande äga rum.
Till sist pröfvades As203-metoden, såväl med absorption som med
inpressning, och befanns den väl ge ganska goda resultat, i synnerhet
för högre ozonhalt, men ej så, att denna långt besvärligare metod vore
att föredraga framför KJ-metoden.
De anse, att för analys bör i en med gasen i fråga fylld ballong af
300—400 kbcm. rymd inpressas 10—20 kbcm. 5 %^-ig KJ-lösning, som
efter 20—30 min. surgöres, och hvari den utskilda joden sedan bestämmes
genom titrering med Na2S203 eller As203.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
