Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
Beträffande proteinämnenas molekylar storlek har man på olika vägar
sökt approximativt bestämma mol.-vikten och kommit något så när sam*
stämmande till 16—17,000. Härur kan antalet ingående substituerade
glycinrester beräknas till c:a 125. Detta ger ett antal kombinationer,,
som torde vara vida mer än tillräckligt för tillfredsställande af alla
organernas behof för fullgörande af deras många olikartade funktioner.
Då det är fråga om en syntetisk behandling af proteingruppen, karta
denna komplikation väl synas nedslående, men på af föredraganden
angifna skäl har man dock all anledning att antaga, att de naturliga
proteinämnenas antal icke är så oerhördt stort. Särskildt har Jung trott
sig iakttaga, att samma peptoner och albumoser ingå i mycket olikartade
ägghviteämnen.
Emellertid hafva Fischer^ redan nu vunna resultat gifvit en visa
bekräftelse åt ett af honom en gång gjordt uttalande, att den organiska
syntesen ej behöfver sky tillbaka för någon af de kemiska föreningar
den lefvande organismen framalstrar.
Härledning af några satser i den elektrolytiska
dissociationsteorien.l)
Af Wilh. Palmær.
Vissa satser inom den elektrolytiska dissociationsteorien, exempelvis
de som beröra öfverföringstalen äfvensom jonernas absoluta
vandrings-hastigheter, äro som bekant för den, som för första gången måste göra
bekantskap med desamma, tämligen svårfattliga.2) I det följande skall
jag framställa några härledningar, hvilka synas mig åskådliga, på samma
gång som de torde vara fullt stränga, åtminstone för så vidt teorien
hittills blifvit utvecklad; jag har sedan några år tillbaka användt dem vid
mina föreläsningar vid Tekniska Högskolan och tror mig hafva funnit >,
att ämnet härigenom blifvit för åhörarne lätt begripligt. Mycket
principiellt nytt finnes däremot icke i den följande framställningen. Jag vill
först redogöra för några definitioner och beteckningar å
ifrågakommandestorheter, hvilka till allmänt begagnande antagits vid den femte
internationella kongressen för använd kemi i Berlin3) år 1903 —liksom för
något öfver tjugo år sedan skedde med de elektrotekniska enheterna.
1. Egentliga ledningsförmågan hos ett ämne (fast kropp, vätska,
lösning) är lika med omvända värdet af motståndet hos en cylinder af 1
centimeters höjd och 1 kvadratcentimeters genomskärningsyta, hvarvid
motståndet mätes i ohm.
x) Nedanstående utgör innehållet af ett föredrag vid Fysiska Sällskapets i
Stockholm sammanträde den 24 mars 1906; vid detta tillfälle uppmanades förf. af flera,
närvarande lärare att publicera föredraget — något som genom välvilligt
tillmötesgående af Red. för Svensk Kemisk Tidskrift blifvit möjligt.
2) Jfr t. ex. L. Bruner, Zeitschr. f. Elektrochemie 12, 18 8 (1906).
3) Jfr t. ex. Zeitschr. f. Elektroch. 9, 68 6 (1903).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
