Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
sätt i mätrör. Dessa rymma lämpligen 50 cm3 hvardera oeh behöfva
ej vara graderade i mindre delar än 1/2 cm3, men böra, med hänsyn till
gasernas vidare undersökning, helst vara någorlunda vida, t. ex. af 18
mm:s diameter.
Som exempel på apparatens verkningsgrad må anföras följande försök.
Med 2 stycken stora Grenetfs flaskelement lämnade en vanlig
Hofmann*® apparat på 10 minuter blott 3.7 cm3 vätgas, medan samma
strömkälla i ofvan beskrifna apparat (om 16 cm2:s elektrodyta) på samma tid
lämnade 65 cm3 eller 18 gånger så mycket.
En annan Hofmanris apparat, med större afstånd mellan
elektroderna, gaf för en ström från tvenne ackumulatorer endast c:a 1/80 af den
gasmängd, som erhölls i författarens apparat.
En annan af författarens apparater, af något större dimensioner än
den föregående, gaf med 2 små enkla kromsyreelement (med kolskifvor
å 4x12 cm:s verksam yta) 9 cm3 och med 4 dylika element icke mindre
än 2á cm2, vätgas pr minut, motsvarande en strömstyrka af 3.4 amp.
Man finner af dessa försök, att apparaten på grund af sitt ringa
ledningsmotstånd redan med helt svaga strömkällor ger en stark och på
afstånd tydligt synbar gasutveckling, hvadan den lämpar sig särdeles väl
för demonstration af elektrolytiska försök i skolor och vid föreläsningar.1)
Äfven för elektrolys af ammoniak och (vid användning af kolelektroder)
af klorvätesyra torde den vara användbar, hvarvid dock (på grund af
diafragmans känslighet för ombyte af elektrolyt) lämpligast torde vara
att använda särskild apparat för hvardera elektrolyten.
Apparaten kan erhållas, dels med nickel-, dels med platinaelektroder
från kemiska fabriken lon, Blekingegatan 61, Stockholm.
Ultuna, sept. 1906.
Tillgodogörandet af luftens kväfve.
Ref. af i. G. E.
(Forts. fr. XVIII, 9 3.)
På allra sista tiden har Kaiser upptagit problemet, men därvid
tagit till utgångspunkt icke oxiderna utan hydrurerna af nitridbildande
ämnen. Synnerligen lämpliga hafva hydrurer af Ca och Mg visat sig
vara. Man upphettar en af dessa hydrurer eller båda i ett rör och leder
kväfve däröfver, hvarvid nitrid bildas; sedan afbrytes kväfveströmmen
och i stället inledes vätgas, då hydruren återbildas:
1) 3MgH + 3N==Mg3N2+NH3, 2) Mg3N2 + 9H==3MgH + 2NH3.
I båda faserna af reaktionen bildas således ammoniak.
*) Det förtjänar kanske också att påpekas, det apparaten är mera portativ och
sålunda lättare kan medföras, t. ex. vid kemiska föredrag å landsbygden, än en
Hofmanns apparat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
