Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
peratur gifva 5 % NO, medan det beräknade värdet blott är 4.4 %., Med
Birkeland-Eyde’s ugn får man alltså det högsta utbyte af NO, som
öfverhufvud är möjligt med ljusbågar på 3,000°.
Enär, såsom, vi sett, kväfoxiden utgör blott 1.0 6 volymprocent af
den behandlade luftenr uppstodo naturligen betydande svårigheter att
absorbera och koncentrera denna ringa mängd och härvid konstaterades
först, att NO är den enda af kväfvets oxider, som kan bestå vid den
höga temperaturen; men att oxidera all k väfoxiden till salpetersyra eller
Salpetersyrlighet, som kunde absorberas i någon alkalisk vätska, blef ett
problem för .sig, som dock synes vara löst på ett ganska praktiskt sätt.
Den nitrösa luften, som kommer från den elektriska ugnen med en
temperatur af 600 å 700° C, ledes först ner i en ångpanna, hvars ånga
användes, att indunsta slutprodukten, kalciumnitrat. Sedan luften här
afgifvit större delen af sitt värme, afkyles den ytterligare och föres till
en oxidationskammare, där större delen af kvaf oxiden oxideras till
undersalpetersyra genom luftens syre. Från oxidationskammaren får gasen
passera flera absorptionstorn, uppförda dels af granit, dels af
sandstensplattor samt fyllda med kvartsstycken, som i första tornet bespolas med
utspädd salpetersyra, hvilken därigenom anrikas af de underifrån
inkommande nitrösa gaserna ända tills den håller 50 % syra, i det sista
tornet med rent vatten, som upptager de sista spåren af syra. Ännu
återstår dock något k väf oxid-i gasen, hvarför den nu ledes in i ett torn
fylldt med tegelskärfvor, bespolade roed kalkmjölk. Här absorberas så
småningom alla ännu återstående oxidationsprodukter af kväfve, och
slutresultatet blir här en blandning af kalciumnitrat och kalciumnitrit. När
denna lösning behandlas med salpetersyra, sönderdelas nitritet och den
afskilda salpetersyrligheten föres tillbaka till oxidationskammaren. Man
får på sådant sätt kväfoxiden nästan fullständigt i form af salpetersyra,
hvilken neutraliseras, med krita antingen till det neutrala, mycket
hygroskopiska och lättlösta saltet, eller ock till ett basiskt salt, som håller sig
torrt och kan säljas i pulverform.
Enligt af Otto Witt utförda undersökningar utgör utbytet 500 å 600
kg. HN03 per kilowattår. Om man, såsom vanligen plägar ske, uppskattar
1 kilowatt till iy2 hästkraft, så skulle minst 350 kg. HNOs motsvara 1
hästkraftår. I Notodden beräknas vattenkraften blott kosta 11 kronor
per hästkraftår, hvarigenom salpetersyran skulle komma att kosta i
kraftförbrukning ej fullt 3.2 öre pr kg., hvilket ej förefaller så dyrt. Dock är att
märka, att 11 kr. för hästkraftår är så billigt, att vattenkraft numera
ytterst sällan står till buds därför. I Sverige anses 30 kr. ej vara dyrt.
Det uppgifves också, att tillverkningskostnaden ger god behållning
vid nuvarande pris på chilesalpeter. Vid en tillräckligt stor produktion
af konstgjordt nitrat, kommer detta naturligtvis att konkurrera med
chilesalpeter, men som denna redan är på upphällningen och af sakkunniga,
anses vara alldeles uttömd om 20 år, är det på hög tid att den kemiska
industrien söker att finna en ersättning därför, både till en mängd
industriella behof och framför allt till att hålla jordbruket vid den höga
ståndpunkt, som isynnerhet chilesalpetern varit det behjälpligt att uppnå.
Exporten af chilesalpeter från Sydamerika är så stor, att enligt Witt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
