- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Adertonde årgången. 1906 /
133

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

133

ingå på dessa konsekvenser af den framställda teorien; inom kemin
skulle t. ex. det metalliska tillståndet förklaras såsom beroende på
förening mellan vanliga atomer och elektron; metallerna skulle
uppfattas-såsom »elektrider», oxider och sulfider skulle vara oxielektrider och
sulfoe-lektrider o. s. v., utarbetandet af en säker och praktisk analysmetod på
elektron skulle för närvarande vara af kapitalt värde. För fysiken skulle
den viktigaste punkten vara den, att elektronerna icke längre finge
uppfattas såsom elektricitet, utan att de liksom öfriga atomer endast vore
bärare af elektricitet, hvars verkliga natur (ånyo) vore oss fullständigt
obekant. För astrofysiken, speciellt för kometernas teori, skulle viktiga,
tillämpningar uppstå, på hvilka jag så mycket mindre kan ingå, som
jag icke är inne i de många tidigare teorierna.

I stället skall jag något närmare återgå till själfva förutsättningarna
för förfrs framställning. Ty det är gifvetvis af största intresse att ett
spörsmål, som så mycket låtit tala om sig, ej blott blir refereradt, utan
äfven kritiseradt, därpå måste förf. från första stund ha varit beredd.

Hvad då först principen för elementernas numrering beträffar, så
torde det vara omöjligt att hålla med förf. däri, att numreringen blifvit
bestämd utan godtycke. Vi ha redan sett, att förf. tidigare ansett sig
böra sätta väte =0, icke såsom nu väte =1. Att den nuvarande
numreringen är att föredra, skulle bero därpå, att, om man antar densamma,
så blifva för de första två raderna i skemat de approximativa
atomvikterna N uttryckta med den ytterst enkla formeln

N = 2M för element med jämn valens, och med
N = 2M + 1 » » » udda »

I och för sig förefaller denna regel onekligen mycket intressant;
trenne bestämda undantag förekomma emellertid (väte, beryllium och
kväfve). Tyvärr är just det första elementet på detta vis oregelbundet («vätets
atom vikt borde, enligt regeln, vara 3 men är ju 1), och då förf. trots
detta genom den anförda regelbundenheten anser sig kunna bevisa, att
icke något element kan förekomma emellan väte och helium, så måste
man erkänna, att detta icke alls är öfvertygande.

En annan anmärkning, som träffar nummerföljden, är den, att förf.
icke tagit i betraktande att den gamla Mendelejeff’ska, uppställningen
med tvenne horisontalrader mellan grundämnena lantan och tantal icke
längre kan anses riktig. Jag har inför Kemistsamfundet haft tillfälle
att visa, hurusom en undersökning af de sällsynta jordmetallernas
atom-volymer lämnar ett positivt bevis för att denna gamla anordning är
oriktig, och att i stället tantal måste direkt ansluta sig till
lantan-cergruppen, såsom flera kemister påyrkat. Ordningsnumren för tantal och
följande element kunna därför icke sägas vara nödvändigtvis de angifna,
äfven om* man utgår ifrån, att de föregående vore de enda riktiga. Denna
anmärkning träffar emellertid icke kärnpunkten, såsom fallet däremot är
med den följande.

För att klargöra frågan skola vi tillämpa Rydberg’® resonnemang
på ett enkelt fall.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:32:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1906/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free