Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
Men ett godtyckligt hopande af nya former och föreningar skulle
kanhända ej löna mödan. Af större vikt synes det vara, att den
erfarenhet, som vunnits vid de syntetiska produkternas experimentella
behandling kommer till godo vid utarbetandet af nya metoder för att ur
peptonerna afskilja dessa konstprodukters naturliga sam släktingar.
Framställningen af glycin-d-alanin ur silke erbjuder det första exemplet härpå.
Man synes därför hafva grund till den förhoppningen, att det i en ej
allt för aflägsen framtid skall lyckas att isolera och på konstgjord väg
efterbilda de viktigaste beståndsdelarna af de naturliga peptonerna, ja till
och med albumoserna . .. Ojämförligt mycket svårare blir problemet
gifvetvis i fråga om de äkta ägghvitekropparna, ty för dessas
rekonstruktion ur hydrolysens första produkter måste fullkomligt nya metoder först
skapas; och äfven när sådana till sina grunddrag föreligga, skall deras
tillämpning i hvarje specialfall sannolikt blifva liktydig med ett
långvarigt och tröttande arbete. Man kan därför göra sig den frågan om det
slutliga resultatet skall motsvara den därpå nedlagda mödan. Detta synes
åter bero på den nytta detsamma medför för den biologiska forskningen;
och denna nytta är i sin ordning beroende på det sätt, hvarpå syntesen
genomföres.
Om det denna dag genom en slump skulle lyckas någon att
framställa ett äkta ägghviteämne medelst en ’brutal’ reaktion, exempelvis
genom sammansmältning af aminosyror vid närvaro af ett
vattenupptagande medel, och om det vidare skulle lyckas — något som i och för
sig är ännu osannolikare — att identifiera konstprodukten med ett i
naturen förekommande ämne, så vore därmed för kännedomen om
ägghvitekropparnas kemi föga och för biologien så godt som intet vunnet.
En sådan syntes skulle man kunna jämföra med en resande som
på snälltåg hastar genom ett land, om hvilket han sedermera knappast
vet någonting att berätta. Helt annat blir förhållandet, om syntesen
nödgas fortskrida gradvis och uppbygga molekylen stycke efter stycke,
såsom ofvan påvisats för poly pep tiderna. I sådant fall liknar den en
fotgängare, som letar sig fram steg för steg med spänd uppmärksamhet,
och pröfvar på många stigar, innan han finner den rätta. Denne lär på
sin långa mödosamma vandring icke blott grundligt känna landets geografi
och topografi utan blir äfven förtrogen med invånarnes språk och kultur.
När han slutligen hunnit sitt mål, hittar han utan svårighet i hvarje
vinkel och vrå af landet och kan sedan i sin ordning tjäna som
vägledare för andra.
Man måste därför anse det rent af som en lycka, att syntesen
förutsätter utarbetandet af talrika nya metoder och studiet af hundratals
mellanprodukter, innan det ens kan bli tal om att tillämpa den på
proteinerna själfva. Ty dessa metoder skola till sist icke blott tjäna till
själfva framställandet af proteinerna, dessa må nu förekomma i naturen
eller icke, utan de skola antagligen också lämna tillfyllestgörande
upplysningar angående proteinernas talrika och märkvärdiga
omvandlingsprodukter, hvilka såsom ferment, toxiner o. d. spela en så genomgripande roli.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
