- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Adertonde årgången. 1906 /
151

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

151

Bland öfriga Kemistsamfundets närmare bekanta hade Stockholms
superfosfatfabrik, Wilh. Becker, Hy lin och Winborg hvar på sitt område
vackra och värdefulla utställningar, som visade att dessa fabriker hålla
sig i jämnhöjd med tidens anspråk. Det sades, att Bäcksin i Göteborg
åstadkommit ett lack, som visade ett framsteg däruti, att det var
ovanligt smidigt.

En tillverkning, som synes gå framåt, hvilket ju också kan synas
ganska naturligt, är den af krut och sprängämnen. Så intager Gyttorps
tillverkningar ett mycket framstående rum, och sedan fabriken för några
år sedan förstördes genom en fruktansvärd explosion, har den uppstått
i en ny och fullkomligare gestalt, utrustad med de bästa maskinerier,
som bidragit att göra fabrikaten af bästa beskaffenhet.

Mycket vore naturligen att tillägga, men det har blott varit min
mening att helt kort angifva, hvad som vid ett par korta besök fallit mig
mest i ögonen såsom nytt och originellt inom den kemiska afdelningen.
Om utställningen i det hela torde man kunna säga, att den gjorde ett godt
intryck och nära anslöt sig till sina båda närmaste föregångare i Gäfle och
Hälsingborg, ehuru det föreföll mig, som om Norrköpingsutställningen inom
den kemiska industrien hade jämförelsevis mycket nytt att uppvisa.

Om torfsprit.

Autoreferat från förhandlingarne vid teknikermötet i Norrköping 1906 af Å. G. E.

Ända från 1850-talet finnas i litteraturen omnämnda försök att
förvandla cellulosa till jäsbart socker, och äfven i Sverige hafva sådana
försök förekommit. 1868 föreslog professorn vid Karolinska institutet
S. Stenbergx) att använda renlaf till brännvinsbränning, och detta förslag
kom äfven till utförande i stor skala och med ganska godt resultat, men
cellulosan i renlafven står så nära vanlig stärkelse, att man ej däraf
kan draga några slutsatser om möjligheten att med fördel använda vanlig
cellulosa för samma ändamål. På 1870-talet gjorde ingeniör Zetterlund
försök att förvandla torf till sprit och, att döma af de anförda siffrorna,
med tämligen godt resultat. Den, som på senare tiden grundligast utredt
förhållandena vid cellulosans invertering med svafvelsyra, är norrmannen
JE. Simonsen. Denne lämnade vid nordiska teknikermötet i Stockholm
1897 en utförlig redogörelse för sina försök, hvilka också finnas refererade
i denna tidskrift (IX, 109 (1897)). Sedermera har Alex. Glassen i Aachen
1899 (Zeitschrift f. Spiritusindustrie 1901, láö) uttagit patent på ett sätt
att behandla träspån med Svafvelsyrlighet vid högt tryck och sedan
oxidera svafvelsyrligheten till svafvelsyra genom inledning af luft eller
syrgas eller ock genom tillsats af superoxider, hvarvid svafvelsyran i
statu nascente skall verka kraftigt inverterande. Roth och Genteen i

l) Se denna tidskrift V, 113 (1893).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:32:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1906/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free