Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
De hämolytiska ormgifterna visa en mycket stark bindning af
anti-toxinerna, hvaraf följer att, såsom vid neutralisation af en stark syra
med en stark bas, lika tillsatser af motkropp (antitoxin eller bas) binda
lika stora mängder af den ursprungliga kroppen (hämolysinet eller syran),
ända tills denna är fullt neutraliserad. Däremot förhåller sig det af Kyes
ur lecitin och kobragift framställda hämolytiska giftet kobralecitid vid
neutralisation med dess motgift ungefär så som neutralisationen af en
svag syra med en svag bas. Vid en sådan neutralisation minskas den
af en gifven mängd motgift eller bas bundna mängden gift eller syra
allt mer, ju längre neutral isationen fortskridit (Ehrlich1 b fenomen).
En mycket stor roli spela de så kallade sammansatta hämolysinerna,
som bildas vid injektion af röda blodkroppar från en djurart uti blodet
af en annan djurart. Det så vunna immunserumet verkar hämolytiskt
på röda blodkroppar af samma sort som de injicierade. Om man
emellertid håller detta immunserum under några minuter vid 56° C, så
förlorar det sin hämolytiska kraft, hvilken det emellertid återvinner vid
tillsats af normalt serum från olika djurarter, hvilket ensamt är
oskadligt. Man antar därför, att för hämolysen två kroppar äro nödvändiga,
af hvilka den ena, som finnes i det till 56° upphettade immunserumet,
kallas immunkropp och den andra, som finnes i normalt serum, kallas alexin.
Om bakterier injicieras i djur, producera dessa bakteriolysiner,
hvilkas verkan motsvarar immunkroppens, d. v. s. fordrar närvaro af en
annan kropp, ett alexin, som finnes i blodserum, för att upplösning af
de motsvarande bakterierna skall inträda.
Genom undersökning af de kvantitativa förhållandena mellan
immunkropp, alexin och hämolysgraden lyckades det mig att visa, att det
egentliga hämolysinet är en kropp, som uppstår genom förening af
immunkropp med alexin, såsom Ehrlich påstått. Denna kemiska förening bildas
inne i den röda blodkroppen, för så vidt den verkar på denna. Därvid
uppstår ur en alexinmolekyl och’en, eller stundom två tredjedels, molekyl
immunkropp, en, eller stundom två, molekyler hämolysin. Äfven utanför
den röda blodkroppen kan denna förening äga bestånd, fastän i delvis
dissoscieradt tillstånd. Den Guldberg-Waagdska lagen för jämvikt
tilllåter alltid att beräkna mängden hämolysin som bildats och endast på
denna beror hämolysgraden, som observeras.
Ett fall, som alltid jämnställts med bildningen af sammansatta
hämolysiner, är bildningen af kobralecitid ur kobragift och lecitin. Vid
studiet af denna process fann jag, att alltid en gifven mängd lecitin först
bindes vid de röda blodkropparna, och att endast öfverskottet öfver denna
ingår i kobralecitiden, som åstadkommer hämolys. Emellertid visar den
ekvation, som återger de kvantitativa förhållandena vid denna reaktion,
att ingen märkbar del vare sig af lecitinet eller af kobragiftet åtgå till
bildningen af hämolysinet. Kobralecitiden måste därför vara nära
fullständigt dissocierad i lösningen. Man kan af denna anledning vara
tveksam, om här en verklig kemisk bindning äger rum. Fastmer
motsvarar sagda ekvation Bordefs föreställning, enligt hvilken det ena ämnet,
här troligen lecitinet, verkar såsom katalysator, det andra åter, här
troligen kobragiftet, är den verkligt hämolyserande substansen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
