- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Adertonde årgången. 1906 /
166

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

166

katoden af en fjäder» Emellertid var den erhållna friktionen — som
ungefär motsvarade ett tryck af 50 gr. pr 6 cm — icke tillräcklig för att
hålla utväxternas bildande i schack, ehuru mikroskopiska preparat visade,
att söndertryckning af kopparn hade ägt rum.

FörsöJcsanordning. Däremot visade det sig, att en tillräckligt hastig
rotation af katoden förde till målet. Försöksanordningen kommer dock
här icke närmare att beskrifvas. Katoden utgjordes af en kopparcyKnder,
som medelst tjocka ebonitskifvor var fäst på en axel, hvilkens
rotationshastighet kunde uppdrifvas till omkring 1,900 hvarf i minuten. Någon
anledning att använda katod af platina förelåg ej, då acetatkopparn utan
vidare svårighet lossnade från kopparkatoden. Strömmen togs från ett
batteri af fem större ackumulatorer; anoden utgjordes af ett större,
cylinderböjdt kopparbleck, som omgafs med fint linne för att kvarhålla
det anodslam •— kopparoxidul — som alltid erhålles. För att få
tillräckligt tjockt lager af utfälld koppar måste elektrolysen fortsättas
tämligen lång tid, exempelvis 24 timmar, hvarvid noggrant protokoll fördes
öfver försöksbetingelserna, såsom strömtäthet, temperatur och
rotationshastighet.

Den så erhållna acetatkopparn förändras, då den väl blifvit tvättad
och torkad, relativt föga vid förvaring i fria luften. I slutet kärl åter
oxideras ytan och öfverdrages med ett grönt lager af erg. Vid
acetatkopparns uppvärmning i t. ex. en Bunsenlåga, färgas denna skarpt grön
och en stickande lukt af koncentrerad ättiksyra förmärkes. Vid
upphettning i slutet rör afsattes en afsevärd mängd ättika. Acetatkopparn
innehåller således ättika, bunden på ett eller annat vis.

Analyser på kol och väte, utförda på samma sätt som vanliga
elementaranalyser, visade att kolhalten uppgick till 0.2 5—0.6 9 %,
vätehalten till 0.04—0.12 X* Några exempel på analyssiffrorna och andra
data finnas sammanförda i tabellen å nästa sida.1)

Diskussion af försöksresultaten. Förhållandet mellan väte- och
kolhalt varierar, som af kol. 11 framgår, mellan 0.16 och 0.21, under
det att samma förhållande för ren ättiksyra är 0.17. Det i kopparn
inneslutna organiska ämnet har således ättiksyrans sammansättning,
möjligen med något större vätehalt.

Innan denna fråga diskuteras, skola vi närmare ingå på rotationens
inflytande pä utväxterna. Redan tidigare påpekades, att en viss
strömtäthet är nödvändig för att förhindra oxidulbildningen, men att, då
strömtätheten ökas, äfven benägenheten ökas att bilda utväxter, genom
hvilka lokala nedsättningar i strömtätheten åstadkommas. På dessa
utväxters bildande utöfvar nu rotationen, redan vid omkring 800 hvarf i
minuten, ett mycket hindrande inflytande.

Vid den roterande cylinderns kanter, där benägenheten att bilda
utväxter är störst, iakttager man, huru dessa söka att tillväxa i centripetal
riktning, alltså in mot axeln, under det att de eljest skulle växa utåt.
Tydligtvis påverkas de härigenom så litet som möjligt af rotationen.

*) Vid utförandet af de experimentella bestämningarna har känd. E. Nordefelät
varit mig behjälplig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:32:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1906/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free