Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
förstoring fullständigt oxidulfri, homogen metall -— se mikrofotografi 5.
Endast ytterligt små punkter kunna iakttagas; dessa, knappast synbara
på ett nypoleradt preparat, tillväxa dock så småningom, samt stå
tvifvelsutan i samband med ättiksyrehalten och med metallens oxidation. Äfven
utan rotationens tillhjälp kan man erhålla en oxidulfri koppar, men då
endast ställvis. Jmfr mikrofotografi 6, där man till vänster ser den af
vanlig koppar bestående katoden; till höger ses delvis homogen
acetatkoppar, i hvilken dock poppelliknande oxidulbildningar inskjuta. (Det
kan anmärkas, att dessa »popplar» icke såsom vanliga växt från roten
utan från kronan.)
Utom den berörda, så att säga direkt mekaniska inverkan af
rotationen, motverkande oxidulbildningen, förekommer äfven en direkt sådan på
kolhalten. Bland observerade resultat fästa vi oss vid följande:
Vid tvenne försök, n:o 34 och n:o 35, hvilkas betingelser äro angifna
å tabellen å föreg, sida, var koncentrationen af acetat och af ättiksyra
samt strömtätheten i bägge fallen lika, temperaturen endast obetydligt
olika. Däremot var, som man ser af tabellen, rotationshastigheten
betydligt olika, 635, resp. 1,720 hvarf i min. Resultatet blef i förra fallet
kolhalt 0.441, i senare fallet kolhalt 0.6 8 8.
Den större rotationshastigheten medför således en betydande ökning
i kolhalten, hvilket så mycket tydligare framgår, som den ringa
temperaturdifferensen, såsom det skall visas, har motsatt inverkan.
Kolhalten beror vidare, ehuru i ganska ringa grad, på lösningens
halt af ättiksyra (tillväxer med denna) och på strömtätheten.
Temperaturens inflytande framgår af följande försök: Vid
acetatkoncentrationen 0.6 7 : normal, ättiksyrekoncentrationen 0.3 3 (0.35),
strömtätheten O.0217 (0.0244) samt rotationshastigheten 1,890 (1,930) var
temperaturen i förra fallet 19.5°, i senare 33.6°. Resultatet blef kolhalt
0.6 4 7 i förra, 0.48 7 i senare fallet.
De små skillnaderna i ättiksyrans koncentration, strömtätheten och
rotationshastigheten kunna ej utöfva något väsentligt inflytande, hvarför
vi häraf finna att temperaturstegringen medför en högst afsevärd
minskning af kolhalten.
Härur kan man sluta — under förutsättning nämligen af vårt i
det följande gjorda antagande af befintligheten af en fast lösning — att
ättiksyrans löslighet i koppar aftager med stigande temperatur. Det
följer också häraf, att temperaturen bör hållas konstant på ±1°, om man
önskar att andra decimalen af kolhalten ej skall variera.
Redan förut har framhållits, att oxidulhalten är beroende på
strömtätheten. Ett direkt bevis därpå erhölls på följande sätt:
Vid tvenne elektrolysförsök omkastades strömriktningen regelbundet
hvarje timme ett ögonblick. Därigenom bildades i preparatet skarpa, för
mikroskopet lätt iakttagbara linjer, utvisande den utfällda kopparns
begränsning för hvarje timme. Det visade sig nu, att där dessa »timskikt»
voro tjocka, och således strömtätheten hade varit stor, metallen var
oxidulfri och homogen, under det att vid tunna timskikt, som utvisade låg
strömtäthet beroende på närliggande utväxters kraftigare deltagande i
strömledningen, alltid oxidul fanns utskild.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
