- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Nittonde årgången. 1907 /
8

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8

väte, som framställdes cå rena som möjligt. Följande resultat
konstaterades därvid:
I. Belyser man asfalt i luft eller syre, inträder en tydlig absorption,

och asfalten blir olöslig. Absorptionen går i början hastigt och når

så småningom ett maximum.
II. Belyser man asfalt i kväfve, kolsyra eller väte, förblir gasvolymen

konstant, och asfalten är lika löslig som obelyst sådan.

Parallellförsök med fuktiga och torra gaser gåfvo samma resultat.
Någon skillnad mellan de olika sorterna eller modifikationerna af asfalten
kunde icke iakttagas.

Såsom intressant kan anmärkas, att värme verkar på asfalten analogt
med ljuset; vid uppvärmning till c:a 100° C. blir asfalten nämligen
olöslig. Någon tillbakagång till löslighet vid fortsatt belysning, » solarisa
-tion», iakttogs icke.

Af dessa försök kan man med största sannolikhet draga den slutsatsen,
att vid asfaltens belysning kemiska processer äga rum, ty vore det endast
polymerisation, skulle asfalten icke vid belysning i icke aktiva gaser
blifva olöslig. Äfven en kombination af fysikaliska och kemiska
processer är på samma grunder utesluten, och man måste därför antaga, att
processen vid asfaltens belysning är af rent kemisk natur.

Giovanni Santoponte inledde med ett föredrag frågan om vikten
af arkiv och museer för dokumentarisk fotografi.

Efter en kortare diskussion beslöts att öfverlämna frågan till
utredning åt fotografiska föreningen i Florens, hvarefter en internationell
kommission skulle tillsättas.

I fjärde sektionen talade T. Silber om ljusets hydrolyserande
verkan. Han hade vid sina arbeten tillsammans med A. Ciamician
funnit, att t. ex. aceton i vattenlösning vid ljusets inverkan spaltas i
metan och ättiksyra:

CH3.CO.CH3 + H20 = CH4 + CH8COOH.

Metyletylketon förhåller sig analogt:

CH3. CO. C2H5 + H20 = C2H6 + CH3COOH.

Cykliska ketoner visa motsvarande reaktioner, äfvenså en del andra
organiska föreningar.

Utom föredragen i de enskilda sektionerna höllos vid
plenasammanträdena föredrag om ämnen, som hade allmänt kemiskt intresse.

D:r Adolf Frank föredrog: Om direkt tillgodogörande af
luftens kväfve till gödningsmedel och andra kemiska produkter.

Prof. O. Witt: Om den tillämpade kemiens gränser och
våra kongressers uppgift.

Prof. Ramsay: Om rening af afloppsvatten.

Prof. Moissan: Om metallers destillation.

Vid slutplenum stadfästes de i de skilda sektionerna fattade besluten,
hvarefter de olika nationernas representanter tackade för det storartade
mottagande, kongressens deltagare fått röna.

Efter inbjudning af ett stort antal kemistföreningar och institutioner
i England beslöts, att nästa kemistkongress skulle hållas i London 1909.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:32:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1907/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free