Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
naturligare än sträfvan att gruppera och sammanfoga det värdefulla
materialet så långt detta för närvarande är möjligt.
Begränsa vi oss, för att få frågeställningen exakt, till växtriket, så
är det första problem, som där möter oss, detta:
Hvad gör det groende fröet med den proviant, det fått med sig af
moderväxten, särskildt för det fall att denna proviant (förutom af
ägghviteämnen, som aldrig saknas) består af fett? I den mån groddplantan
utvecklas samt tilltager i volym och vikt, förbrukas det inom förråds
delarnas plasma kolloidalt lösta fettet, hvarvid det först utfälles i form
af en mikroskopiskt fin emulsion och senare samlar sig i allt större och
färre droppar. Samtidigt ökas hettan af fria fettsyror. Denna reaktion
åstadkommes genom fettspjälkande enzymer (lipaser) såsom Sigmund
(1) först visat. De äro synnerligen kraftigt verksamma i t. ex.
ricinus-frön, verka bäst i surt medium och äro så godt som fullständigt
olösliga i vatten (Gonnstein, Hoyer och Wartender g (2); Nicloux (3)).
Fettspjälkningen underlättar påtagligen såväl transporten af
fett-näringen till groddplantans utväxande delar som äfven det senare
tillgodogörandet på ort och ställe. Bevisadt är (B. H. Schmidt (4) och
Pfeffer), att den yttert fina emulsion, som kan uppstå vid närvaron af
en ringa mängd fri fettsyra och alkali i neutralfettet, förmår
genomtränga såväl plasmans hudskikt som cellväggen.
På nästa fråga, hvad som sker med de primära spjälkningsprodukterna,
fettsyran och glycerinet, svarar biologen, att jämsides med
fettförbruk-ningen iakttager man en ökning af den unga växtens totala
kolhydratmängd, äfven då egen produktion af kolhydrat genom assimilation är
utesluten; redan Sachs påvisade bestämdt detta förhållande (1859).
Den kemiska frågan, huru detta tillgår, är däremot ännu fullständigt
olöst. Visserligen ligger det nära till hands att antaga en öfvergång från
den ena fettkomponenten, glycerin, till kolhydrat, och om man betänker,
att Emil Fischer direkt genomfört sockersynteser med glyceros (glycerin
-aldehyd) som utgångspunkt, finnes intet skäl att betvifla, att växten med
lätthet kan utföra liknande reaktioner. Men glycerin utgör endast
omkring 10 % af växtfettet och blir därför kvantitativt otillräckligt som
källa till den faktiska kolhydratökningen i groddplantan. Såsom exempel
på sistnämnda omsättning kan anföras följande tabell öfver LasJcowsh/s
undersökning af groende gurkfrön:
I icke grodda I 6 dagar gl. m
fron groddplantor’
Torrsubstans................................ lOO.o g. 94.6 g. —5.4 g.
Fett .............................................j 54.5 31.7 —22.8
Cellulosa....................................... 0.9 3.2 ; + 2.4
Socker och stärkelse.....................j 0 3.2 -f- 3.2
Andra kolhydrat och obestämda! \
N-Mä ämnen ................... .......! 5.8 17.i I +11.8
N-haltiga ämnen.............................. 36.3 36.3 j 0
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
