Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
svenskarne Ehenberg och Larson, dels den elektriska strömmens verkan
på torfven. Denna senare metod synes på allra sista tiden hafva gått
ett steg framåt, i det att vid Kilbury på Irland anlagts den första
fabriken för elektrotorf. Under hela arbetet beröres torfven ej af
människohänder, utan behandlas och transporteras uteslutande med mekaniska medel.
En kolossal muddermaskin användes till att utgräf va torfven, som
därefter på elektrisk järnväg framskaffas till fabriken. En ton utgräfves
i taget eller omkring 30 ton i timmen. Den upptagna torfmassan
bringas medelst transportband till den första hydroextraktören, i hvilken
torfven utsättes för starkt tryck mellan stora valsar, hvarvid en del af
vattnet utdrifves. När torfven lämnar denna maskin, har den förlorat Ys
af sin vikt och volym och kommer nu i elektriseringsmaskinen. Både
lik- och växelström kunna användas med samma fördel, t. ex. en
växelström af 250 voit och 130 ampere. Genom strömmen öppnas cellerna
och en del vatten kan med anledning däraf utdrifvas i en andra
hydro-extraktör. Härefter bringas den numera ganska vattenfria torfven med
ett paternosterverk till ältmaskinen, där den mellan enorma stålvalsar
knådas till en plastisk deglik massa, som genom en trattformig behållare
faller ner i form pressen. Denna har 6 stämplar af olika form och
storlek och pressar 6,000 briketter i timmen.
I lagerhusen, dit briketterna nu föras, torka de hastigt utan
uppvärmning och blifva efter 10—20 dagar nästan så hårda som stenkol.
Prof hafva visat, att elektrotorfvens bränslevärde är detsamma som för
skotska och amerikanska kol, men något sämre än för wales’ska. Den
brinner utan rök med klar låga och efterlämnar hvarken sot eller stybb
utan endast en mjölfin aska samt utvecklar en intensiv värme. 1 kbm.
elektrotorf väger 38 kg. mot 25 kg. för vanliga stenkol. Genom lagring
förbättras den ytterligare. På grund af råmaterialets ringa värde är
produktionskostnaden så låg, att priset kan sättas mycket lagt. Vid
Kilbury värderas torfven i naturligt tillstånd till 3 sh. per ton och
tillverkningskostnaden till 2 sh., medan vanliga stenkol kosta 7 sh. vid
schaktmy n nin gen.
Utförliga experiment hafva visat, att elektrotorf kan jämföras med
de bästa kol sorter för beredning af lysgas men är billigare, i det att
torfgas blir ända till 25 % billigare än kolgas. Torfven är renlig att
handtera, smulas icke och kan därför transporteras utan förluster.
Det antages, att metoden, som kallas i?esse2/-processen efter den
som utarbetat den, har stor framtid i Irland. Men om den verkligen
motsvarar hvad som uppgifves, synes den vara i hög grad förtjänt af
uppmärksamhet äfven i Sverige, och ett anslag från statens torffond
skulle knappt kunna bättre användas än till ett reseunderstöd för
sakkunnig person att i Kilbury studera metodens detaljer och de
ekonomiska möjligheterna för dess införande i Sverige. A. G. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
