- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Nittonde årgången. 1907 /
113

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

113

Jensen1) åter visar, att de vanliga, i mjölken förekommande bakterierna,
ej förmå afskilja någon peroxidas i mjölk vätskan, hvarför man väl får
antaga, att detta enzym härrör både från leukocyterna och från fodret.
Från detta senare skulle då speciellt den i mjölkvätskan lösta peroxidasen
förskrifva sig.

Förut förblandade man ofta den i mjölken förekommande katalasen
med peroxidasen, men olikheten mellan dessa båda enzym visas bäst,
såsom Orla Jensen framhåller, därigenom, att de i mjölken vanligen
förekommande bakterierna, renodlade i steril mjölk, gifva kraftig
gasbildning med H202, men ej alls den Storch’ska, reaktionen.

En annan enzymgrupp, som under de senare åren konstaterats i
mjölken, är reduMaserna. Dessa enzym karakteriseras bland annat af
sin egenskap att genom reduktion affårga vissa färgämnen såsom m etylén
-blått, indigokarmin och lackmus. Redan år 1887 hade Daclaux2)
påvisat mjölkens förmåga att reducera indigokarmin, men först 1902 ägnades
dessa förhållanden en mera ingående undersökning af Schardinger.3) Han
begagnade sig härvid af lösningar af metylen blått, som genom reduktasens
inverkan affärgas under bildande af motsvarande leukoförening.

Schardinger fann, att en lösning af metylenblått, tillsatt med något
formalin (5 kbcm. mättad alkoholisk lösning af metylenblått + 190 kbcm.
H20 + 5 kbcm. formalin) alltid af normal mjölk affárgas på omkring 10
min., medan samma lösning utan formalintillsats ej affärgas af frisk
mjölk men väl af gammal mjölk. Reduktionen försiggår bäst vid en
temperatur af 40—50° C. Vid upphettning förlorar mjölken sina
reducerande egenskaper, hvilket ju visar, att man här har att göra med enzymer.

Frågan om mjölkens reduktaser har under de senaste åren varit
föremål för studier af bl. a. Smidt,4) Hechte) Seligmann^) P. Th.
Müller,1) Orla Jensen.8) Af dessa undersökningar framgår i korthet
följande:

Det enzym, som framkallar reduktionen af den formalinhaltiga
me-tylenblåttlösningen är ej identiskt med det, som reducerar den
formalin-fria lösningen. (Seligmann förfäktar dock en motsatt åsikt.) Det förra
enzymet kallas af Smidt aldehydhatálas, då det för att verka behöfver
närvaron af en aldehyd (formaldehyd). Detta enzym synes vara bundet
vid fettkulorna i mjölken, men ej på samma lösa sätt som t. ex.
katalasen, hvilken ju låter urtvätta sig ur grädden. Aldehydkatalasen,
hvilken ju, såsom Orla Jensen mycket riktigt anmärker, egentligen borde
heta aldehydreduktas, kan ej borttvättas ur grädden, utan synes på något
vis vara direkt bunden vid fettkulorna. Det enzym, som reducerar den
formalinfria metylenblåttlösningen, tyckes uteslutande härröra från
mikroorganismer och är bundet inom dessas celler. Några verkliga direkt

1) 1. c.

2) Le lait. Paris 1887. S. 5.

3) Zeitschrift für Unt. der Nähr.- u. Genussmittel. 1902.

4) Hyg. Rundschau XIV, 1904, 1137. Arch. für Hyg. 58, 1906, 313.

5) Arch. für Kinderheilkunde. 38, II, 5—6.

6) Zeitschr. für Hyg. 1906, S. 16L

7) Arch. für Hyg. LVI, 1—2, 1906. — 8) 1. c.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:32:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1907/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free