Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
reducerande enzymer förekomma sålunda ej i mjölken, ty
aldehydreduk-tasen kräfver ju närvaron af ett reduktionsmedel (formaldehyd) alldeles
på samma sätt som peroxidasen kräfver närvaron af ett oxidationsmedel
(vätesuperoxid) och den andra, direkta reduktasen finnes ej i själfva
mjölkvätskan, utan inom de mikroorganismer, hvilka befolka densamma.
Ju flera mikroorganismer mjölken innehåller, desto kortare tid
behöfves också för reduktionen af den forrnalinfria metylenblåttlösningen,
och detta är orsaken, hvarför fullkomligt frisk och nymjölkad mjölk ej
alls förmår affärga dylik lösning, medan affärgningsförmågan tilltager
med mjölkens ålder. En tre eller fyra dagar gammal mjölk, som
förvarats på kallt ställe, så att den ej surnat, affärgar formalinfri
metylen-blåttlösning inom några minuter, emedan bakteriehalte q i mjölken trots
den låga temperaturen dock ständigt tilltager. Man har äfven föreslagit
att begagna sig af denna omständighet för att erhålla ett medel att
enkelt och bekvämt bedöma mjölkens kvalitet i bakteriologiskt afseende,
och hithörande förhållanden äro för närvarande under utredning å det
bakteriologiska laboratoriet vid Centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet.
Huruvida mjölken innehåller verkliga lipaser1), är ännu ej
fullkomligt afgjordt; likaså är det ej slutgiltigt utredt om, såsom Stoldasa2)
påstår, mjölken innehåller ett enzym, som förmår spalta mjölksocker.
Däremot innehåller komjölken bevisligen ett diastatiskt enzym.
Säkert är emellertid att hithörande frågor för hvarje dag komma
allt närmare sin lösning och att mjölken, denna på sätt och vis
»lefvande» vätska alltjämt för forskaren erbjuder ett stegradt intresse, ett
intresse, som ju måste vara så mycket större, när man tager i
betraktande detta födoämnes oerhördt stora betydelse särskildt för det
uppväxande släktets sunda utveckling.
Om den Steffenska metoden för sockrets
uttagande ur hvitbetan.
Referat af i. G. E.
Sedan några år har man i Tyskland mycket sysselsatt sig med den
bekante sockerteknikern Steffen^ patent för sockersaftens utvinnande.
Metoden afser att ej drifva betornas utlakning så långt som vid den
vanliga diffusionen utan i stället låta en del af sockret kvarstanna i
betsnitseln, hvarigenom två fördelar skulle vinnas, nämligen:
l:o) en renare sockersaft, emedan de melassbildande ämnena till
stor del äro svårast att utlaka;
2: o) en sockerrikare betsnitsel, hvarigenom snitseins värde som
kreatursfoder väsentligen ökas.
1) Ch. Gillet, Journ. de physiol. et de pathol. generale. V, 1903, S. 503.
2) Arch. für Hyg. h, 1904, S. 165.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
