Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
vatten. Dess märkvärdigaste egenskap är dess spontana förändring till
helium och andra produkter (radium A, B, C ete.); de senare hafva också
-en begränsad existenstid. Radium F antages vara identisk med polonium.
Emanationen lyder Boyleska, lagen, dess spektrum har undersökts af
Bamsay och Collie. Försök hafva utförts att bestämma dess täthet på
grund af diffusionshastigheten. Resultatet är ej fullt tillfredsställande
men synes angifva en täthet af omkring 100 och följaktligen en
mole-kularvikt af 200. Den motstår alla kemiska agenser, som blifvit försökta;
liksom argon och dess samsläktingar är den oberörd vid gnistring med
syre i närvaro af kaustikt kali äfvensom vid längre beröring med en
rödglödande blandning af magnesiumpulver och kalk; den synes därför
höra till heliumgruppen bland grundämnena. Om så är, bör dess
atom-och molekularvikt vara lika, emedan molekylen sannolikt är enatomig.
Måhända är atom vikten approximativt 216.5, ty medeldifferensen mellan
5 par grundämnen, hvaribland tenn och bly, är 88.5, hvilket tal, lagdt till
xienons atomvikt 128, ger 216.5, hvilket ungefär svarar mot tätheten 100.
Vid afkylning med flytande luft till — 185° kondenseras
emanationen. Butherford och Soddy uppgifva, att den ej är flyktig under
— 150°, men säkerligen har den en ångtension till och med vid — 185°,
såsom Bamsay visat.
Den utsänder endast a-strålar och dess existenstid uppgifves af olika
forskare till lägst 3.71 dygn och högst 3.9 9. Curie upptäckte, att
radium oupphörligt utvecklar värme, och Butherford har visat, att större
delen af detta värme beror på emanationens sönderdelning. Den ur 1
gram radium på 1 timme erhållna emanationen utvecklar omkring 75
kalorier. Denna värmemängd härstammar ej blott från sönderdelningen
af emanationen utan också från den spontana förändringen af några
bland dess produkter. Hela den värmemängd, som utvecklas under
existenstiden af 1 kbcm. emanation, är nära 7 millioner gramkalorier.
Till jämförelse må nämnas, att den värmemängd, som utvecklas vid
explosionen af 1 kbcm. knallgas, blott utgör 3 gramkalorier. Emanationen
är således en energikälla, i jämförelse med hvilken alla jordiska
energikällor rent af försvinna.
Det är Butherford, som utfört denna kvantitativa bestämning, men
att emanationen utvecklar en betydande värmemängd kan kvalitativt
lätt påvisas genom att jämföra en vanlig termometer med en, hvari
kvicksilfverkulan är ihålig och den inre håligheten fylld med en blandning
vi emanation och vätgas. Bamsay fann vid ett sådant försök, att
termometern med emanation visade en afsevärdt högre temperatur, nämligen:
l:sta dagen en diff. af........................ + 0.52°,
2:dra >> » » »........................ + 0.73°,
3:dje » » » »........................ + 0.63°,
4:de » » » » ........................ + 0.53°,
10:de » » » » ........................ + 0.16°,
16ide » » » » ...:.................... + 0.0°,
17:de » » » » ........................ —0.01°,
18:de » » » »........................ —0.03°,
19:de » » » »........................ +0.03°,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
