Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
genom stötar mot stillastående molekyler, som stått i vägen för
vätgas-ionernas rörelse.
På samma sätt undersöktes kalium, hvilkens linjer äro dubbla.
Resultatet kan uttryckas så, att alla tre linjeserierna för kalium bero
på ljus, utsändt af en-värdiga ioner. Redan af regelmässigheter i
sväng-ningstalen för linjer, tillhörande de tre serierna, och i deras
Zeeman-effekt var det sannolikt, att alla dessa linjer utgändas af samma slags
kroppar, i motsats till Lenard^ antagande. Likaså visades, att
kvicksilfverlinjen 2537 I.E., som är en dubbellinje, härrör från kvicksilfverioner,
bärande enhetsladdningen, d. v. s. monovalenta. Däremot utsändas de
kvicksilfverlinjer, som, såsom tripletter, förekomma i kvicksilfrets båda
biserier, af kvicksilfverioner, bärande två enhetsladdningar, motsvarande
två-värdigt kvicksilfver. I kvicksilfrets spektrum har Stark äfven funnit
linjer, som synas härröra från kvicksilfverioner af ännu högre laddning,
hvilkas valenstal således skulle vara större än dem, vi känna från
kvicksilfrets reaktioner vid låga temperaturer.
I allmänhet synes det enligt Stark sannolikt, att dubbellinjer
härröra från monovalenta, tripletlinjer från di valenta ioner.
Som af detta torde framgå har här öppnats ett stort nytt, visserligen
rätt svårbearbetadt, men högeligen intressant arbetsfält, af hvilket vi kunna
förvänta oss en mycket riklig vetenskaplig afkastning.
Om whiskey- och gilltillverkningen i Amerika.
Af Martin Nilsson.
Vår landsman Martin Nilsson, som i flera år varit teknisk ledare
vid Stockholms Norra jästfabriksaktiebolags fabrik vid Rotebro, reste i
december 1904 till Amerika, där han redan avancerat till chef för
»Federal Destilling Company», Baltimore, ett af de största whiskey
-brännerierna i Förenta Staterna.
Till Sverige importeras årligen rätt stora mängder whiskey, men
mig veterligen har man icke, trots flera försök, ännu lyckats tillverka
säljbar sådan i Sverige, och jag begagnar därför med nöje Nilsson’s
tillåtelse att i tidskriften trycka hans redogörelse för whiskey- och
gintillverkningen i Amerika. A. G. E.
I Amerika tillverkas flera olika slag af whiskey.
Bourbon-whiskey är framställd af majs, råg och korn, förvaras i
uppvärmda magasin och förtäres i allmänhet, när den blifvit 3 å 4 år
gammal. JRågf-whiskey tillverkas uteslutande af råg och rågmalt och är
af utmärkt kvalitet. Både denna och den föregående förvaras i brända
ekläglar, rymmande omkring 178 liter. Rågwhiskey bör vara 4 år, innan
den förtäres. Båda slagen äro mörkfärgade af de brända ekkärlen och
likna den, i Sverige förekommande mörka konjaken. De hafva en mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
