Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
dock icke erkänna någon annan. Den största noggrannhet vid detta
arbete är därför första steget att förstå materiens yttersta natur, med
hvilken atom vikterna äro så nära förbundna.
För
närvarande äro vi
lifligt öfvertygade,
att hvarje s. k.
atom är
sammansatt af
tusentals elektroner eller
korpuskier; men,
om så är fallet,
hvarför finnas då
blott ungefär 80
element. Intet [-tillfredsställande-]
{+tillfredsställan-
de+} svar har ännu
gifvits på denna
fråga. En punkt
är dock tämligen
klar, nämligen
att den obekanta och obegripliga bildningsprocessen för elementen måste
hafva försiggått stöt- och språngvis, enär vi eljest måste hafva element af
alla möjliga atomvikter.
Innan vi få någon verklig inblick i betydelsen af de kemiska
konstanterna, måste vi dock skaffa oss en noggrann kännedom om materiens
faktiska egenskaper. För omkring 30 år sedan uttalade den framstående
fysiologen Du Bois-Reymond rörande människans kunskap om naturen
de bekanta orden »ignoramus et ignorabimus». Det första, eller
»igno-ramus», är alltjämt en sanning; däremot få vi väl hoppas, att vi icke
alltid skola behöfva säga »ignorabimus». Kunskapen blir oss uppenbarad
icke genom försök på måfå i mörkret, utan genom förtröstansfull sträfvan
att upptäcka fakta och genom logiska slutsatser, grundade på dessa.
Till förestående referat af Richards* föredrag må här efter
Chemiker-Zeitung 1907, 899 fogas bilden af en af honom förordad nyttig
labora-toriiapparat. Fig. 4 är en vattendestillerapparat utan någon som helst
propp eller inslipning.
Litteraturanmälan.
Till redaktionen har inkommit:
Växtkemi, dess grunder och resultat, af Hans Euler. Dell. Det
kemiska materialet. Stockholm 1907. 260 s. 8:0. Hugo Gebers förlag
Sedan Berzelius för åttio år sedan utgaf sin »Vextkemi», som utgör
fjärde bandet af hans lärobok i kemi (Stockholm 1827), har vår inhemska
vetenskapliga litteratur icke haft att inregistrera ett arbete af detta slag.
Fig. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
