Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
filtreras, och af filtratet indunstas 50 kbcm. till torrhet på vattenbad.
Den följande behandlingen är densamma som vid förfärdigande af skalan,
med hvilken den erhållna lösningen jämföres.
Jag har vidtagit några förändringar i utförandet af Eeitmair’s metod,
hvilka äro ägnade både att underlätta arbetet och öfvervinna de två
mest kännbara olägenheterna, som ibland framträda, nämligen dels
svårigheten att filtrera extrakten vid de styfvare jordarne, dels de färgade
ex-trakten, som på grund af mullhalten uppkomma. Dylika färgade extrakt
kunna nämligen lätt hindra afläsningen af färgskalan.
Förf ar ing s s ätt.
Jag torkar först jorden, så fort den inkommit, vid 95—98° C., ej
högre, emedan då m ullämnena vid brännas, hvilket befordrar uppkomsten
af färgade extrakt. Denna torkning har visat sig synnerligen gynnsam
för rask filtrering af jordextraktet (se försök F), men kan äfven menligt
inverka på resultatet, om filtreringen onödigt länge fördröjes (försök D).
För analysen användas 100 gr. sålunda torkad (vattenfri) jord, som
på följande sätt införas i en större glastratt: i tratten insattes ett mycket
litet filtrum, som därvid nätt och jämnt fuktas med vatten, hvarpå i
trattens nedre del, alltså på filtrum, nedlägges så mycket af den afvägda
jorden, att filtrum helt skyles, men ej mera, medan återstoden nedföres
i en rifskål. Samtidigt afmätas jämnt 100 kbcm. dest. vatten, 4—8
kbcm. däraf användas till att fukta den jord, som redan införts i tratten,
hvilken samtidigt insattes i halsen på en vanlig bägarkolf. Nu utröres
med en hornsked den i rifskålen befintliga jorden med återstoden af
vattnet, och skulle det visa sig, att det genom filtrum rinnande första
filtratet är det minsta färgadt, tillsättes i rifskålen äfven c:a 1/2 gr. alun
(se försök B), hvarefter det hela (jord -f alunlösning) med någon öfning
så godt som alldeles förlustlöst kan nedhalas och nedspolas i tratten.
Filtratet, sorn bör vara klart och färglöst,1) får helt afrinna samt hälles
därpå omedelbart ännu 2 gånger tillbaka genom tratten (ej flere gånger,
se försök D). Af detta filtrat, som vid jord med normal
absorptions-f^rmåga uppgår till omkr. 50 kbcm. och hvaraf hvarje kbcm. håller
salpetermängden på l gr. jord, tagas i regeln 10 kbcm. (= 10 gr. jord),
som indunstas till torrhet på vattenbad och därefter behandlas med
fenol svafvelsyra, vatten och ammoniak enligt Reitmair, hvarvid det visat sig
lämpligt att, innan fenolsvafvelsyra tillsättes, fukta återstoden med några
droppar vatten. Skulle lösningen vara salpeterrik, kan gifvetvis mindre,
och skulle den blott hålla minimala mängder, kan allt filtratet härför
användas. (Forts.)
J) Skulle det — på grund af hög mullhalt eller närvaro af gödsel — visa sig
att filtratet, trots aluntillsats, dock är färgadt, kan en ytterligare tillsats af alun samt
nu ock af något kols. kalk samt upprepad dekantering vanligen göra filtratet färglöst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
