Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
peraturh oj ning dock påskyndar densamma, så snart den väl börjat. Som
stöd för åsikten, att olika kemiska reaktioner försiggå i befruktade och
obefruktade ägg, kan anföras följande: Lifslängden för obefruktade ägg
är ofta mycket kort, Mogna obefruktade ägg af sjöstjärnan Asterina dö
ofta efter ett par timmar, om de förvaras i vanligt haf s vatten. Läggas
de däremot i vatten, som beröfvats sin halt af syrgas genom inledning
af vätgas, kunna de hållas vid lif. Syre är således ett gift för mogna
obefruktade ägg. Vidare — om man medelst någon af de nämnda
artificiella metoderna bildar en membran omkring obefruktade ägg — så
pågår till att börja med samma process som vid naturlig befruktning,
cellkärnedelning börjar och således äfven bildning af nucleinsubstans. Men
ganska snart förstöres ägget, såvida det ej öfverföres i hafsvatten med
högre osmotiskt tryck. I detta fall blir utvecklingen normal. I och med
membranbildningen börjar således nucleinsyntesen, men de kemiska
reaktionerna gå ej i den rätta riktningen, och det är först genom det
koncentrerade vattnet, som de föras in på rätt väg. Som förut nämnts, är
syrgas nödvändig för utvecklingen, ty få äggen ligga i syrefritt vatten,
är ingen celldelning och ingen nucleinsyntes möjlig. Membranbildningen
sätter således i gång de oxidationsprocesser, som behöfvas for
nuclein-bildningen, men få dessa oxidationer fortsätta som de börjat, leda de till
äggets förstöring. Denna förstöring hindras, om äggen strax efter
membranbildningen nedföras i vatten, som är fritt från s}rrgas. Förstöringen
beror således också på oxidation. Det koncentrerade hafsvattnets inverkan
består således däri, att det förändrar oxidationsprocessens riktning.
Af dessa försök öfver artificiell parthenogenes kan man således
draga följande slutsatser. Oafsedt ärftlighetsinflytanden, består
befruktningen hufvudsakligen i l:o) en upplösning eller hydrolys af fetter.
2:o) i igångsättandet af en oxidationsprocess i en viss bestämd riktning.
Denna upplösningsproces och denna oxidationsprocess bildar grundvalen
för nucleinsyntesen.
Genom ett fortsatt studium af dessa företeelser kan man hoppas
att få utredt, hvad som betingar ärftligheten. Man förmodar ju på
grund af hybridiseringsförsök, att hvarje individuell karakteristisk
egenskap är bunden vid en individuell determinant i ägget eller fröet. Denna
determinant kan ju vara en kemisk förening. Det blir då förståeligt,
hvarför utvecklingen är diskontinuerlig. Omvandlas nämligen en kemisk
förening, sker detta språngvis, egenskaperna ändras språngvis. Det är då
klart, att om dessa determinanter ändras, denna ändring också försiggår
språngvis. Utvecklingen bör då vara diskontinuerlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
