Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
Den specifika intensiteten hos en elektrisk glödlampa växlar alltefter
trådens natur, från 200 till 1,000 normalljus per kvadrattum, hvaremot
en låga, uppställd så att dess obländade strålar kunna intränga i
människoögat, aldrig borde hafva större specifik intensitet än 5 å 6 normalljus
per kvadrattum. Lysgasglödljuset i de minsta brännarne anses i
allmänhet utveckla en intensitet af 20 å 25 normalljus per kvadrattum,
men vid större lågor kommer man upp till 100 eller mer. Den vanliga
acetylenlågan har beräknats af Sett till 75 å 100, af Woodwell till 25
å 75 normalljus per kvadrattum, hvilket senare stämmer rätt väl med
mätningar, som utförts af Leeds, hvilken funnit, att lågan från en sådan
acetylenbrännare, som torde passa bäst för boningsrum, ej öfverstiger eller
ej behöfver öfverstiga 20 normalljus per kvadrattum.
Enligt KriÅss i Hamburg kan man ej jämföra olika ljuskällor genom
att mäta antalet normalljus i horizonten riktning eller ens genom att
mäta deras styrka på en sfär eller på en halfsfär, utan bör man härvid
taga belysningen på en yta, liggande på ett visst afstånd under lågan,
alldeles som ett skrifbord. Huru aietylenlågan förhåller sig i detta
afseende, är ännu för litet utredt, men man får väl antaga, att den
kan jämföras med lågan från en flatbrännare för lysgas. (Ur the
illuminating engineer. N:r l 1908).
Om tullsatser, tillverkning, in- och utförsel af
vissa kemiska produkter.
Af A. Finkelstein.
Vidstående tabell angifver nu gällande tullsatser, den inhemska
tillverkningen, importen och exporten för kemiska preparat. Tabellen
omfattar dock icke blandningar af flera preparat, som putsmedel, blankstnörja,
tandpulver och dylikt. Äfven sockerindustriens och bergshandteringens
alster äro uteslutna. Alla tullar äro beräknade i % af värdet, äfven sådana
som äro stadgade i Öre per kg. Som samma tullposition ofta omfattar
varor af mycket varierande pris, har ett medelpris begagnats för räkningen,
som därigenom blifver tämligen osäker. Tullsatserna äro därför afrundade
till 5 % . Det statistiska materialet hänför sig till året 1905. Import- och
exportstatistiken gifver for de flesta varorna endast viktsmängder, hvarför jag
har omräknat dem uti kronor enligt samma princip och med samma
osäkerhet som tullsatserna och afrundat resultaten på samma sätt. Däremot
kunde det inhemska produktionsvärdet direkt tagas ur kommerskollegii
statistik, som uppför både vikt och värde. Dessa siffror hafva icke
blifvit afrundade, fastän ej heller dessa kunna göra anspråk på exakthet.
Kommerskollegium har nämligen ingen möjlighet att pröfva de
uppgifter, som fabriksidkare utan ansvarsförbindelse för riktigheten årligen
inlämna, och jämför man uppgifna vikter och värden, så resultera ofta
kilopris, som icke alls öfverensstämma med varornas verkliga
marknadsvärde. Fabriksidkarna synas i allmänhet uppgifva för lågt värde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
