Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
slumrande millioner än att skapa en kraftig elektrokemisk och därpå
byggd kemisk industri.1) Detta framgår väl utan vidare däraf, att, medan
enligt senaste statistiken (1905) blott c:a 220,000 ånghästkrafter äro
monterade i vårt land, den tillgängliga vattenkraften bör uppskattas till
3—4 millioner hästkrafter. Af ånghästkrafterna kan blott en del utbytas
mot elektrisk kraft, och vidare torde detta troligen komma att gå i
betydligt långsammare takt än den elektrokemiska industriens
utveckling, då dels stora kapitalutlägg fordras härför, dels kraftens pris för
dessa industrier ej är af så afgörande betydelse.
Af ofvanstående torde framgå att den kemiska och elektrokemiska
industrien i vårt land ej hafva mindre utvecklingsmöjligheter än i hvilket
annat den kemiska storindustriens nuvarande hemland som helst, kanske
snarare tvärtom.
Men nu kommer en annan fråga: Är den kemiska industrien äfven
önskvärd för vårt land?
Bland de industrier, som vi svenskar i allmänhet och särskildt våra
myndigheter anse böra i första rummet tillgodoses med kraft före den
elektrokemiska och öfverhufvud taget före hvarje industri, af hvad art
den vara må, är järnindustrien. Är nu den kemiska, och enkannerligen
den elektrokemiska industrien, så mycket mindre önskvärda för vare
land än t. ex. järnindustrien. Vore det ej Önskvärdt för landet att
söka skaffa det äfven annan industri, som arbetar under mera konstanta
förhållanden än trävaru- och järnindustrierna? Utan tvifvel vore det så.
Nu finnes ingen industri, som arbetar under så stabila förhållanden som
den kemiska» En liten jämförelse från Tyskland skall visa detta. Medan
under åren 1899—1906 järnindustrien, den elektriska och mekaniska
industrien där arbetade under mycket ojämna förhållanden, än gifvande
höga dividender, än nästan inga (1901—11)03), visar den tyska statistiken,
att de kemiska aktiebolagens utdelningar i genomsnitt variera på sätt
som synes i följande tabell, där 1899 års utdelning = 100.
1899-100 1903- 93,3
1900-91,1 1904- 98,7
19«»1 = 90,9 1905 - 106,2
1902 - 87,8
(Se Grossmann: Die Bedeutung der chemischen Technik fiir das deutsche
Wirtschatfsleben. Sid 39.)
All industri i landet lider under höga arbetslöner, ringa
arbetsintensitet och framför allt arbetarebrist, beroende på den fåtaliga
befolkningen. Sådana industrier äro därför önskvärda, där produktens värde
och värdeökning pr. arbetare är hög, medan samtidigt ett jämförelsevis
ringa arbetareantal är erforderligt. Endast så skola vi kunna betala höga
1) Detta framhölls också vid teknikermötet i Stockholm i mars innevarande år
af major F. F. Hansen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
