Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
intorkades på Adamspapper, allt enligt WeibulV-8- metod.
Melassfoder-profvet extraherades först med vatten och förtorkades därefter som vanligt.
Extraktionen bedrefs under 12 timmar och så, att under denna tid 7-^§
liter eter passerat substansen. Fettet torkades l timme vid 103° evenr
tuellt under inledning af kolsyra i extraktionskolfven. Samtliga siffror
för profven 18—22 angifva fetthalten, beräknad på torrsubstans.
Ex-traktionsresterna från profven 7, 14 och 16 uttogos efter extraktionen
ur hylsorna, torkades och omblandades noga, hvarefter 2 gram afvägdes
och analyserades enligt F-D-U-metoden. Härvid erhöllos, efter
omräkning på den ursprungliga vattenhalten, respektive siffror 1.29, 2.39 och
2.90 % fett. Således i det närmaste öfverensstämmande med den
differens, som erhållits mellan extraktionsmetoden och den nya.
Som bekant är det genom extraktion utdragna råfettet förorenadt
af hartser, vaxarter, färgämnen, organiska syror samt eventuellt af socker
och dextrin. Det enligt mitt förfaringssätt erhållna fettet är visserligen
likaledes förorenadt af hartser, vaxarter och färgämnen, men däremot ej
af de öfriga substanserna. Vid analys af ett prof potatisstärkelse tillsatte
jag mjölksyra, smörsyra och bernstenssyra c:a 0.2 gram af hvardera.
Analysen utvisade en fetthalt af 0.06 %, hvilken, ju är den för
potatisstärkelse normala. Sockret och de organiska syrorna hade alltså
fall-ständigt kvarstannat i emulsionen. Föroreningen af färgämnen torde väl
i praktiken vara utan betydelse. Halten af hartser och vaxarter kan
däremot i speciella fall uppgå till 50 % och därutöfver af råfettet, men
fråga är, om ej dessa med större skäl böra räknas som råfett än som
kolhydrater, till hvilken grupp af näringsämnen de ju annars skulle
komma vid foderanalysen.
Det har framhållits, att vid pepsin- och saltsyrebehandling en
sidokedja af ägghvitemolekylen skulle afspaltas, hvilken vore löslig i eter.
Man skulle på så sätt erhålla ett kväfvehaltigt extrakt. Vid mitt
förfaringssätt, där endast saltsyrebehandling förekommer, har jag ej kunnat
finna detta vara fallet, hvilket ju också framgår däraf, att den kväfverika
jordnötskakan lämnat ett analysresultat, som med endast 0.22 X
öfverstigit det genom extraktion erhållna. De stora differenserna hafva däremot
inträffat vid jämförelsevis kväfvefattiga fodermedel.
Som jag förut visat, äro de resultat, hvilka erhållas genom
extraktion, i vissa fall beroende af analysmaterialets finhetsgrad. Att detta ej
är förhållandet vid den nya metoden, visar följande försök: Kliprofvet
n:r 10, hvilket befunnits innehålla 4,57 % fett, och hvilket i sitt
ursprungliga skick lämnade ett sållningsresultat af
16 % > 3 mm., 20 %> 2 mm. och 40 % >l mm.,
analyserades oförmaldt enligt nya förfaringssättet, hvarvid fetthalten 4.51 °£
angafs. Genom extraktion af samma oförmalda prof lyckades jag qndast
utvinna 3.0 % fett.
Af tabellen framgår vidare,, att differensen dubbelanalyser emellan
endast i ett fall öfverstigit O.io %’, nämligen vid timotejhöet, dar den
uppgått till 0.21 %, detta troligen beroende på svårigheten att finfördela
profvet så, att tillförlitliga genomsnittsprof af 2 gram kunde uttagas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
