Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
det tydligen af stor betydelse att finna en metod, som tillåter en
beräkning af det maximala arbetet ur värmeutvecklingen, d. v. s. en beräkning
af A ur U. Termodynamikens båda hufvudsatser äro emellertid ej
tillräckligt omfattande för att tillåta en sådan beräkning. Det är således
nödvändigt att uppställa något antagande, om man önskar möjliggöra en
sådan beräkning. Nernst har uppställt det antagandet, att vid absoluta
nollpunkten är — lika med —, och motiverat detta antagande på
följande sätt. Erfarenheten har visat, att vid vanlig temperatur U (oftast)
ej alltför mycket skiljer sig från A. Vid absoluta nollpunkten ha vi
U = A (se formel 3). Det är således sannolikt, att i närheten af absoluta
nollpunkten U mycket litet skiljer sig från A, eller med andra ord att
kurvorna U=f(T) och A=f(T) ha en gemensam tangent vid T = 0.
Utgående från detta antagande möter det inga svårigheter att beräkna
A ur U. Man skulle således kunna beräkna det maximala arbetet och
således äfven jämviktskonstanter ur kalorimetriska mätningar. Vid försök
till verifiering af denna beräkningsmetod har man i några fall funnit
öfverensstämmelse med direkt iakttagna värden, i andra åter ingen
öfverensstämmelse. Det Nernsfska, antagandet synes därför ej vara af allmän
användbarhet.
(Hufvudsakligen efter Otto SacJcur, Die chemische Affinität und ihre
Messung, Braunschweig, Vieweg und Sohn, 1908).
Om kritiska punkter och kritiska kurvor hos
kolloida lösningar.
Föredrag i Kemistsamfundet d. 24 april 1908.
Af The Svedberg.
Det göres på olika områden af vårt kunskapssökande ofta upptäckter
af mera fristående art, upptäckter af en sådan beskaffenhet, att de icke
omedelbart kunna inrangeras i våra föreställningsserier.
De kunna icke begripas med hjälp af samma begrepp som med
framgång användts på andra områden af den vetenskap, till hvars
område den nya företeelsen hör. Vanligen lyckas det att för sådana fenomen
finna en mängd speciella lagar, som noggrannt beskrifva fenomenet —
men det kan dröja länge innan det blir möjligt att för tanken bringa den
nyupptäckta fenomengruppen i sammanhang med närstående företeelser.
Särskildt blir detta naturligtvis fallet inom vetenskaper, som äro
stadda i hastig utveckling.
Hvad jag i dag har tänkt tala om: — kritiska punkter och kritiska
kurvor hos kolloida lösningar — är en sådan fristående fenomengrupp,
och jag måste från början erkänna, att jag är ur stånd att lämna någon
s. k. förklaring öfver den. Som emellertid dessa företeelser spela en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
