- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjugonde årgången. 1908 /
146

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

146

blifva åtminstone i det närmaste parallella med de belysningar,
selencellen 3 emottager.

För kompensationen är det, såsom vi veta, nödvändigt att en andra
celencell 5 erhåller belysningar, hvilka regleras så genom de från cellen
3 gående strömmarne, att tröghetsfelen hos cellerna 5 och 3 blifva
praktiskt taget lika och upphäfva hvarandra.

Enskildheterna i selenkompensatorns verkningssätt äro förut beskrifna,
och återstår blott att redogöra för dess funktion i den fullständiga
anläggningen.

Det på cellen 5 fallande ljuset regleras på följande sätt: Ljuset från
en ljuskälla 43 (nernstlampa) samlas med tillhjälp af linsen 45 på det
lilla aluminiumbladet 35 (jfr fig. 11) och skulle, om icke detta sutte i
vägen, fortsätta genom linsen 40 och det totalreflekterande prismat 46,
glasstafvarne 48 och speglarne 49 och 50 och blifva jämt fördeladt på
selencellen 5 (jfr fig. 15). Aluminiumbladet 35 är fästadt på två
metalltrådar 27, hvilka äro spända mellan polskorna 36 och 37 på
elektromagneten 41, 42. Genom klämskrufvarne 25 och 28 kan en ström ledas
genom metalltrådar ne och afviker därvid aluminiumbladet och
metall-trådarne desto mera ju starkare strömmen är, och erhåller således
selencellen 5 motsvarande starkare eller svagare belysningar.

Strömmen från batteriet l slutes genom ledningen 7, 9 och
motståndet 8, samt genom ledriingarne 2, 6 och selencellerna 3 och 5. Genom
glidkontakten 10 ledes vidare strömmen genom linjen 11 till
mottagningsapparaten och tillbaka från denna genom afståndsledningen 20,
omkopplingsanordningen 21, 22, 23 (se sid. 148), ledningen 24 och
metall-trådarne 27, och slutligen genom ledningen 29 till kontakten 4 mellan
de båda selencellerna 3 och 5. Det gäller anordna så, att strömmarne i
bryggan mellan 10 och 4 förlöpa parallellt med de belysningar cellen 3
mottager. Huru detta tillgår är förut (sid. 141) utförligt beskrifvet.

Mottagningscylindern. På mottagningsstationen befinner sig den
med afsändningscylindern synkront roterande cylindern 78, omkring
hvilken en fotografisk film (resp. papper) fästes. Liksom
afsändningscylindern förskjuter sig vid hvarje hvarf denna cylinder ett stycke, som
är lika med en gängas höjd. För cylinderns kringvridning använder
man en med den för afsändningscylindern analog anordning. Den enda
olikheten är att mottagningscylindern, som är förenad med elektromotorn
genom friktionskoppling, trots motorns fortsatta rörelse kan uppehållas i
sin rotation med tillhjälp af näbben 82 och haken 83. Ändamålet med
detta beskrifves i samband med anordningen för synkronism.

Ljuset från nernstlampan 75 koncentreras på ett litet
aluminiumblad, som är fästadt på de mellan magnetens poler spända
metall-trådarne 17. Liksom vid den förut beskrifna selenkompensatorn afvika
metalltrådarne med aluminiumbladet, då en elektrisk ström ledes genom
desamma genom klämskrufvarne 16 och 18, och ljuset, som förut
hindrades af det lilla aluminiumbladet, kan nu gå fram genom de midt för
hvarandra placerade öppningarne i polskorna. Ju större denna
aluminiumbladets afvikning är, desto mindre af bländas hålen i polskorna och desto
mera ljus genomsläppes. Det genomsläppta ljuset samlas af linsen 106

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:33:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1908/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free