Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
lilla medelst det synliga, föremålens natur medelst atom- och
molekylteorierna, särskildt medelst antagandet, att föremålen bestå af
hopgyttringar af små massor, att förändringar, som iakttagas hos dessa föremål,
bero på rörelser och ändrade lägen hos atomer och molekyler, och att
föremålens natur i vidsträckt mån beror på atomernas relativa läge eller,
som vi säga, på deras struktur. Förändringarne hos föremålen åtföljas,
som man vet, af upptagande eller förlust af energi. Om man vill ändra
läget hos en massa, måste energi tillföras den, men, om den af sig själf
ändrar läge, förlorar den energi.
Uppfattningen af ett materiellt universum är helt och hållet bundet
vid detta åskådningssätt, som mycket bidragit att öka vår kunskap, i
verkligheten hafva alla framsteg i kemi och fysik gjorts med dess hjälp.
Atomteorien är både en teori, som antages vara riktig, och en hypotes,
som är känd för att vara nyttig. Med dess hjälp förklara vi sådana
skenbart olika fakta som gasers volym, temperatur och tryck, i deras
förhållande till hvarandra, de optiska egenskaperna hos vissa föreningar
af kol, kväfve, svafvel, tenn och kisel, isomeri, osmotiskt tryck och
ångtryck, samt, med en tilläggshypotes, saltlösningars förhållande till
elektriska strömmen.
Likaväl som man kan förklara fenomenen genom att härleda
energien ur tid, rum och massa, kan man också utgå från tid, rum och
energi och därur härleda massan, hvilket egentligen är mera logiskt, ty
allt hvad vi känna med våra sinnen, vare sig direkt eller indirekt medelst
instrumenter, som inverka på våra sinnen, beror på öfverföring af energi
till eller från våra nervspetsar. Dylika förnimmelser representera
verkligheter för oss. Då vi hänföra dem till närvaron af materia såsom deras
orsak, betjäna vi oss af en teori, sanktionerad af ålder och af allt, utom
det allmänna bruket. Felet med hypotesen, att energien är den tredje
grundfaktorn är, att den är svår att assimilera med tanken och att den
utmynnar i grupper af tillståndsekvationer i stället för att gifva en
tankebild af det lilla okända i termer af det större och bättre kända.1)
Det bör anmärkas, att uttrycken »sann» och »falsk» ej kunna
användas om här omnämnda teorier. Båda äro fullkomligt
öfverensstämmande sätt för förklaringen af universum. Sannolikt lämnar ingen af
dem en föreställning om hvad som utgör själfva fenomenen, men det
ena eller andra må anses såsom mera lämpligt.2).
Ur lämplighetssynpunkt föredraga kemister och fysiker i allmänhet
den mekaniska förklaringen af naturen. På goda grunder kan man
antaga tillvaron af atomer och molekyler, och vi tro af påtagliga skäl,
att gaser bestå af nästan oräkneliga molekyler, hvilka antingen, liksom
hos argon och dess samsläktingar, äro enkla atomer, eller, hvilket är
det vanliga, grupper af atomer. Vätskor bestå af molekyler med samma
sammansättning som gaser, men med mindre fritt utrymme;
vätskemolekylerna äro mera hoppgyttrade än gasmolekylerna. Några få vätskor,
l) De som särskildt intressera sig för dessa frågor, hänvisas till Ostwal&s
Naturphilosophie.
3) Johnstone Stoney. Amer. Philosoph. Soc. Vol. XLII n;r 178, Soc. Träns.
Roy. Dub. Soc. Yol. VI, Part 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
