- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjugonde årgången. 1908 /
187

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

187

försök voro som bekant grundade därpå, att den gelatinerade nitrocellulosan
medelst en af honom uppfunnen spinnapparat öfverfördes i trådform.
Den sålunda formade tråden upptogs i vatten, hvarpå densamma
slutligen denitrerades med svafvelammonium, det vill säga genom detta agens
öfverfördes åter till utgångspunkten cellulosa. Denna sin metod
tillämpar han såsom bekant numera i fabriksmässig skala. På ungefär samma sätt
framställd cellulosatråd användes en tid såsom utgångsmaterial för
koltråden i glödlamporna.

Den i saken mindre initierade frågar sig härvid helt naturligt: kunde
det ej varit lika bekvämt att saponifiera den nitrerade bomullen med ett
alkali, då ju a priori såsom resultat af en inträdande normal process
borde bildas cellulosa och alkalinitrat, en process som därtill borde vara
både hygieniskt behagligare och ekonomiskt billigare? Saken förhåller
sig emellertid så, att alkali ingalunda åstadkommer en normal
saporiifi-kationsprocess. Det bildas därvid ingen eller föga cellulosa utan i stället
färgade hartsartade produkter, och i stället för alkalinitrat får man
åtminstone till största mängden alkalinitrit. Så förhåller det sig i själfva
verket i högre eller lägre grad med alkylnitraten hela raden utefter. Särskildt
må här erinras om, att nitroglycerin ger äfven den till största delen
alkalinitrit och mörka färgade produkter men ingen eller föga glycerin, och det
förhåller sig så, att ju lägre mol. vikten är på alkylradikalen, ju mera
nitrat bildas och tvärtom. Så erhålles t. ex. vid 70° af:

CH3N03 ........................ 0,7 nitrit.

C2H5» .......................... l % »

n-C3H7 » ........................... 17 »

i-C4H9 »........................... 35 »

i-C5Hn» ........................... 20 » »

nitroglycerin ........................ 67 » »

glykolnitrat ....................... 87 » »

nitrocellolosa ........................ 82 » »

benzylnitrat ........................ 80 » »

Vi finna sålunda, att vid saponifikationen både nitrat och nitrit
uppkomma.

Det frågas nu, hvilken är den egentliga mekaniken vid denna
nitritbildning, som påtagligen står i sammanhang med de bildade hartsartade
produkterna? Litteraturen har endast få och gissningsvis uttalade
uppgifter härom. Särskildt må anföras, att Berthelat, som mycket sysselsatt
sig med de moderna sprängmedlen, antagit, att vid denna saponifikation
bildas primärt jemte nitrit en aldehyd t. ex.:

CH3CH2ON02 + KOH - CH3CHO + KN02 + H20

Detta antagande kan synas plausibelt nog, då de färgade produkterna
ha en påtaglig likhet med aldehydhartser. Knappast torde det dock
beröra sjelfva sakens kärna.

Det måste påtagligen finnas ett för nitraterna specifikt moment i
deras byggnad, som kan föranleda till ett så egendomligt och från andra
saponifikationer afvikande förlopp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:33:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1908/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free