Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
Erhållna produkter ur:
Råtorf (20 % vattenhalt) Vattenfri torf
Transport 40,0 %* Transport 50,0 %
2,4 % 3,o %
Hygr. vatten ........................... 20,o » —
Reaktionsvatten........................ 17,6 » 40,0 » 22,0 » 25,0 »
Torftjäran
Paraifin.................................... 0,5 % 0,62 %
Fettgasoljor.............................. 2,9 » 3,62 »
Kreosot.................................... 0,6 » 0,75 »
Andra oljor.............................. 0,8 » 1,0 »
Beck ....................................... 0,2 » 0,25 »
Förlust vid tj. bearb................ 0,5 » 5)5 » 0,62 » 59 »
Gaser och förluster.................. 14,5 » 18,1 »
100,0 % 100,0 %
Jämför man med litet vidsynt blick Långshytte-kolningen med
uppgifterna från Tyskland så synes, att redan första försöket vid
Långshyttan visar god öfverensstämmelse med dessa. Med kolningen vid
Låogs-hyttan har sålunda konstaterats, och något annat var ej i första rummet
min afsikt, att därest torfkolning är önskvärd så behöfva vi ej
importera utländska konstruktioner för detta ändamål. Flera af våra olika
för träkolning i bruk varande konstruktioner torde vara användbara för
torfkolning, ehuru jag på grund af åtskilliga skäl anser Långshytte-typen
speciellt lämplig för densamma.
Det vid Långshyttan erhållna torfkolet förbrukades i och för
framförandet af ett tågsätt och visade det sig jämbördigt med stenkol, ehuru
lågan ansågs »för kort», hvilket ju kan hjälpas genom att ej drifva
kolningen fullt så långt.
Det lockande i torfkolningen ligger först och främst i
hufvudpro-duktens större bränslevärde och dess okänslighet för vatten gent emot
råtorf ven samt i de erhållna biprodukterna, torftjäran och torfsyran,
betraktade såsom råvaror för kemisk förädlingsindustri. Den vid kolningen
erhållna brännbara gasen är som bekant värdefullare än den vid kolning
af trä erhållna och enligt uppgift från Tyskland skulle efterföljande
kol-ningar, då råvaran är relativt torr, kunna genomföras med gas från en
föregående (se äfven Bergströms afhandling). Äfven om torfförädlingen vore
än så ekonomiskt gifvande, torde f. n. en så dyrbär industriell
anläggning ej här i landet, utom i enstaka fall, vara tillrådlig, då den därför
nödiga stora kvantiteten råtorf, hvars erhållande är beroende på
oberäkneliga väderleksförhållanden, svårligen kan, påräknas.
Först då det blir möjligt att mekaniskt aflägsna så mycket vatten
ur torfdyn, att den erhållna fasta återstoden håller c:a 50 % torrsubstans
eller helst mera, och ett dylikt förfarande blir äfven ekonomiskt
genomförbart, bör någon »torfförädling» i stort komma till stånd.
Tyvärr äro utsikterna härför små. Bränntorfsråämnet är opressbart.
Det kräfves sålunda för detta ändamål en förändring af detsamma. Satt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
