Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
att lösa denna del af problemet förefinnas i de Carlstein N:o 13968,
Ekenberg N:o 19646, Peters N:o 16206 och Alexanderson N:o 24896
m. fl. beviljade sv. patent.
Otvifvelaktigt ökas pressbarheten genom de föreslagna sätten, men
dock ej mera än att pressningen blir fortfarande mycket svår, äfven
i smått.
Själfklart är, att svårigheterna stiga, då det gäller att pressa årligen
150,000 ton, enligt något af förestående sätt förutbehandlåd råvara. 150,000
ton med 10 % torrsubstans ger 15,000 ton vattenfri torfsubstans. En
dylik produktion är väl det minsta för en verklig industriell drift.
På 300 arbetsdagar skall sålunda t. ex. våtkolas och pressas c:a
500 ton om dygnet. Presskonstruktioner, som kunna göra detta, finnas
mig veterligt icke.
De af häradshöfdingen Knut Tillberg och ingeniören Victor
Wallenberg bekostade försöken att pressa enligt Nylén-Alexandersons patent N:o
26810 och 28274 och enligt såväl N:o 19646 som 24896
.förutbehand-ladt bränntorfsmaterial gåfvo sinsemellan lika, men inga sådana resultat,
att man kunde föreslå byggandet af en större press. I hvad mån andra
kommit längre, känner jag icke.
I afvaktan på det mek. afvattningsproblernets lösning torde det dock
vara af framtida värde, därest genom samverkan af olika industriidkare,
som äga därför erforderliga apparater och kunskap, såsom Skultuna
(råtorf), Klosters Aktiebolag (kolugn), Liljeholmens Stearinfabrik
(vacuum-destilleringsapparater), Skogens Kol A.-B. (torfsyreförädlingsapparater) m.fl.,
en större torfkvantitet kolades och produkterna bearbetades både å
laboratorier och fabriksmässigt samt jämförande eldningsförsök gjordes med
såväl råtorf som torfkol.
Med ofvan förutsatta samarbete skulle kostnaderna för en dylik
utredning med säkerhet understiga 5,000 kr. och en tillförlitlig
fabrikationskalkyl kunna upprättas.
Det är nämligen tydligt, att äfven om professor Klasons åsikt, se
»Klason festskrift», att våra torftillgångar söder om Dalälfven ej skulle
innehålla mera än 150 millioner ton torftorrsubstans, då andra påstå, att
det finnes »milliarder ton», vore mot förmodan riktig, skulle dock denna
kvantitet råämne under förut gifna förutsättningar kunna gifva uppslag
till en kemisk storindustri.
Det torde i öfrigt vara på tiden från både moralisk och ekonomisk
synpunkt, att kvantiteten af våra bränntorftillgångar blefve officiellt af
icke-»auktoriteter» utredd och fastslagen.
Kolning af hvitmossa. (Högmossa.)
I förut anförda publikation »Klason festskrift» skrifver professor
Klason:
»När man talar om våra stora torftillgångar, så innebär detta dock
i viss mening en sanning. I våra högmossar ha vi en stor tillgång på
omogen hvitmossetorf, som äfven har betydande värde såsom torf strö
och torf m ull.»
Som material för framställning af kol för metallurgiskt ändamål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
