Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
i primärt, resp. surt strykninsalt. Undersökningen finnes såsom
förelöpande meddelande publicerad i Ber. 1910, sid. 3,250.
Mötet den 6 december.
§ 2. Kand. E. Landahl refererade Steinkopfs undersökning öfver
tf-nitropropionsyra (Ber. 1910). Med anledning af föredraget yttrade sig
ordföranden, dr. Ramberg samt professor Lovén.
§ 3. Doktor L. Bamberg redogjorde för sina fortsatta
undersökningar af platoetyltioglykolat, Pt(C02CH2SG2H5)2. Denna substans ger med
en mängd såväl salter som syror additionsprodukter, af hvilka många
kunna isoleras i fast form, medan andra blott existera i lösning. Genom
bestämning af plåt oetyltiogly k olatets löslighet i ett antal saltlösningar
vid olika koncentrationer hade föredr. bestämt dissociationskonstanterna
HSC
för åtskilliga af de härvid bildade komplexa anionerna och funnit
(t= 25,°o)
X ,k
Br O.iio
Cl 0.41
N03 0.66
C103 0.95
C204 2.6
Vid sulfatlösningar inträder ej komplexbildning; i stället iakttages
en tydlig »utsaltning». De med jod och nitrition bildade komplexa
anionernas beständighet är så stor, att deras dissociationkonstanter ej
kunnat bestämmas medelst den använda metoden. Redan i de båda
sistnämnda fallen, men ännu mera vid sulfit- och rodanidkomplexerna,
visar det sig, att äfven ioner af typen [Pt(C02CH2SC2H5)2]2X finnas i
lösningarna. Föredr. visade, att man under vissa förutsättningar kan
härleda en ekvation, som tillåter bestämning af förhållandet mellan de
i samma lösning befintliga komplexa lönernas dissociationskonstanter,
och att de erhållna värdena tillfredsställde denna ekvation.
Om sockertillverkningen i Sverige 1909—1910.
Af K. Arnell
Odlingen af sockerbetor för sockerfabrikernas räkning har under
tillverkningsåret 1/9 1909—Y9 1910 bedrifvits inom 8 af rikets län och har
den sammanlagda betarealen uppgått till 33,459,91 hektar (däraf 23,811,9
i Skåne) och den därå skördade betmängden till 896,940,1 ton
motsvarande en medelskörd per hektar af 26,8 ton.
Motsvarande siffror för närmast föregående år voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
