- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjugutredje årgången. 1911 /
32

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

motsvarande 14,07 procent af de afverkade betornas vikt, en
anmärk-ningsvärdt låg siffra, och nära l procent lägre än för 1908- 9, och lägre
än för något föregående år sedan 1901—2.

Vid en fabrik, nämligen Hasslarp, utgöres l:a produkt
hufvudsakligen af raffinad, och har vid beräkningen af utbytet af råsocker för riket
i sin helhet kvantiteten erhållet råsocker vid denna fabrik beräknats
utgöra 10/9 af den af årets betor framställda raffinaden.

Med uteslutande af Hasslarp hade de öfriga fabrikerna, såväl
rå-sockerfabriker som raffinaderier, vid tillverkningsårets början ett lager
af 408,000 råsocker. Vid årets slut uppgick behållningen till 348,000
ton i rundt tal.

Den vid råsockerfabrikerna erhållna melassen utgjorde 11,295,6 ton
motsvarande 1,26 procent af bet vikten.

Den användes hufvudsakligen till kreatursfoder och vid
brännvinsbränning.

En icke oväsentlig biprodukt är den s. k. betmassan, som under
året uppgått till 457,651,1 ton, och hvilken är ett omtyckt och billigt
fodermedel. I denna kvantitet ingår äfven omkring 6,000 ton
socker-snitsel, hvilken form af betmassa erhålles, när sockret, i stället för att
utlakas ur betorna (diffusion), utvinnes genom pressning. Vid
tillämpning af denna metod stannar en del socker kvar i betmassan, hvilken
efter tillsats af melass och intorkning sedan säljes såsom fodermedel.
Metoden har den praktiska fördelen att förorening af närliggande
vattendrag i det närmaste f öre bygges.

Sockersnitseln betingar ett pris af c:a 7 kronor per deciton. Vanlig
betmassa 20 öre deciton.

.Raffinaderier. Dessa hafva varit 10, af hvilka 6 i Malmöhus län,
(i Ystad, Arlöf, Lund, Landskrona, Hälsingborg och Hasslarp) samt l i
Stockkolm, l i Norrköping, l i Göteborg och l i Lidköping.
Raffinaderierna i Arlöf, Hälsingborg och Lidköping äro på samma gång
rå-sockerfabriker.

Tillverkningen af raffinad uppgick under tillverkningsåret till
121,814,396,8 kilogram, och användes för framställning häraf 131,584,422
kg. råsocker2 hvilket motsvarar ett utbyte af 92,5 procent. Därvid har
fö* Hasslarp råsockermängden beräknats motsvara 10/9 af den ur betsaften
direkt erhållna raffinaden.

Matsirup har framställts vid 3 raffinaderier och visar tillverkningen
däraf en afsevärd Ökning mot föregående år, nämligen 2,027,707,5
kilogram mot fjolårets 1,581,166,8 kilogram.

Denna ma t sirup är ej skattepliktig.

Hufvudparten utgöres af ursprungligen skattepliktig sockerlösning
(sirup), hvilken genom invertering med saltsyra öfverförts till en under
70° polariserande sockerlösning.

Större delen af landets behof af sirup importeras fortfarande och
har importen däraf under de sista 6 åren varierat mellan 13—16 millioner
kilogram. Största delen af affallet inom raffinaderierna utgöres af melass,
liknande den som erhålles vid råsockerfabrikerna. Under året erhölls däraf
6,429,300 kilo gram.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:33:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1911/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free